En vÀlfungerande bagge Àr av största vikt för en effektiv och framgÄngsrik fÄrproduktion, eftersom man i de allra flesta fall anvÀnder sig av naturlig betÀckning med en frigÄende bagge. NÀr man gör en sÄ kallad breeding soundness evaluation för att utvÀrdera baggars potentiella reproduktionsförmÄga ingÄr flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmÀtning och palpation av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptÀcka eventuella sjukliga förÀndringar i baggens könsorgan och för att kunna vÀlja bort avelsbaggar med en potentiellt sÀmre reproduktionsförmÄga. MÀtning av pungomkretsen Àr ett objektivt och upprepningsbart mÄtt pÄ baggens spermieproducerande förmÄga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och dess omkrets. Dessutom har egenskapen en hög arvbarhet. Baggar frÄn olika fÄrraser skiljer sig markant Ät inte bara vad gÀller storlek och vikt utan Àven vad gÀller testiklarnas storlek och form.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av förÀldraledigheten. FrÄgestÀllningen Àr följande:Hur delar vÄra utvalda par upp förÀldraledighetsdagarna, dÀr ena partnern frilansar?Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning?Vi har intervjuat sex par dÀr ena partnern Àr frilansare och den andra har en vanlig anstÀllning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare Àr att det Àr en annorlunda anstÀllningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsÀttningar som i sin tur kan komma att pÄverka uppdelningen av förÀldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig dÀr vi bÄda, som uppsatsförfattare har varit nÀrvarande.

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar pĂ„ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den anvĂ€nds.

Bakgrund och problem: ProblemomrÄdet vi berör Àr relativt outforskat och i grÀnslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella rapporter med avseende pÄ relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika omrÄdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har frÀmst fokuserat pÄ kommersiella bolag eller prestationsmÀtningen i ideella organisationer vilket gör detta problemomrÄdet intressant att utforska nÀrmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i rapporter till styrelsen i en ideell organisation Àr och om hur den skulle förbÀttras utifrÄn bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar ocksÄ till att öppna upp och uppmÀrksamma detta omrÄde för vidareforskning.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

Sammanfattning Problem:DÄ samtliga författare har fördjupade studier inom strategiomrÄdet och vi alla kan tÀnka oss att starta företag i framtiden sÄg vi det som en naturlig följd att vÄr uppsats skulle behandla dessa omrÄden. SmÄ och nystartade företag Àr av stor samhÀllsekonomisk betydelse men trots detta Àr de flesta teorier och modeller som lÀrs ut idag inte tillÀmpbara pÄ dessa företag. Det Àr inte heller klarlagt vad som ligger till grund för strategiformuleringen i smÄ bolag. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att i smÄ, nystartade företag med tillvÀxtambition skapa förstÄelse för de delar inom strategiprocessen som ligger till grund för formuleringen av strategin och jÀmföra detta sÀtt att arbeta med den teori som idag lÀrs ut inom strategi för sÄvÀl stora som smÄ företag. Vi vill med detta inte bara se om det föreligger en skillnad mellan strategiformuleringsarbetet i teorin och praktiken utan Àven försöka fÄ svar pÄ vilka faktorer som ligger bakom denna eventuella skillnad.

In the tropics, logging and wild fire can result in degraded secondary forests with lower biodiversity than in the natural forest. One way to limit forest degradation is to rehabilitate the present large areas of secondary forests. However, there is a lack of knowledge concerning the ecology of tropical tree species and further studies would be advantageous for future rehabilitation efforts of degraded rainforest. The objective of this study was to investigate how mother trees in secondary forest and different site factors affect the abundance and spatial distribution of natural regeneration of non-pioneer tree species in a tropical rainforest in Sabah, Malaysia. The study took place in the INIKEA Forest Rehabilitation Project area, which suffered from wild fire in 1983 and has been selectively logged over both before and after the fire. Natural regeneration and site variables were inventoried in plots, while mother trees were inventoried in the whole survey area.

I den hÀr uppsatsen presenteras en studie av rörelsebaserad zoom (Device Movement Based Zoom) och nyp-zoomning (Pinch-zoom). Rörelsebaserad zoom innebÀr att anvÀndaren zoomar in genom att gÄ nÀrmare ett objekt och zoomar ut genom att gÄ lÀngre bort frÄn det. Nyp-zoomning innebÀr att anvÀndaren zoomar genom nyp-gester med tvÄ fingrar pÄ plattformens pekskÀrm. Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan de bÄda systemen ur ett anvÀndarperspektiv samt om engagemanget blir större nÀr rörelserna blir större och anvÀndaren tvingas vara mer aktiv (med kroppen) vid interaktionen med systemet. De 24 deltagarna i studien testade tvÄ olika system, ett med vardera typen av zoom, och bÄde kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom enkÀter.Resultatet visade att systemen hade nÀstan lika hög popularitet (pÄ frÄgan; vilken av de tvÄ systemen skulle du föredra?).

Finns det nÄgot alternativ till vÀxtlistor nÀr vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? VÀxtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har dÀrför sina begrÀnsningar för oss studenter nÀr vi studerar vÀxterna pÄ plats i parken. Lösningen finns och Àr ingalunda unik. Att kunna lyssna pÄ fakta om vÀxterna i parken Àr inte bara praktiskt och enkelt, det kan ocksÄ ge mer och bÀttre information som ökar vÄra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats Àr att belysa vilka fakta studenter och lÀrare vill lyfta fram vid inlÀrning av vÀxter i Alnarp och med det som utgÄngspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlÀrning av vÀxter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrÄgor Àr: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna pÄ nÀr de studerar vÀxter? ?Vilken information tycker lÀrarna Àr relevant för studenterna att lyssna pÄ? ?Hur kan en prototyp utformas sÄ att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gÀller innehÄll och lÀngd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att fÄ en bild av vad som gjorts inom omrÄdet.

GÀllivare bangÄrd har varit i drift sedan sent 1800-tal dÄ Malmbanans första del mellan LuleÄ och GÀllivare fÀrdigstÀlldes. Sedan dess har bangÄrden varit utsatt för förÀndringar för att passa den verksamhet som bedrivits. FörÀndringarna har pÄverkat markmiljön och tidigare undersökningar av omrÄdet har visat att föroreningar finns. FrÀmst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har pÄverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangÄrden.

Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en sjÀlvklarhet för mÄngaföretag. Företag förvÀntas definiera sin roll i samhÀllet och applicera bÄde etiska ochsociala normer inom sitt företagande. LÀkemedel utvecklas och produceras för att förbÀttra hÀlsotillstÄndet i vÀrlden och det finns sÄledes en naturlig koppling mellan lÀkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det intrÀffar olika typer av förödande katastrofer pÄ jorden Àr ett faktum och vid dessa tillfÀllen donerar AstraZeneca lÀkemedel till behövande.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.