Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Barns ohÀlsa bestÄr idag av bland annat stress, övervikt, mobbning och droger. Det Àr de somatiska och psykiska problem som ökat belastning för skolhÀlsovÄrdens resurser, samtidigt som det pÄgÄr nerdragningar i Sverige inom elevhÀlsans omrÄde. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomarnas erfarenheter av hÀlsoinformation som de fÄtt frÄn skolan, samt ge en beskrivning om vad ungdomarna anser Àr viktigt i hÀlsoinformationen. En kvantitativ enkÀtundersökning utfördes pÄ 2 gymnasieskolor i norra Sverige. En enkÀt konstruerades för denna studie.

Denna undersökning Àmnar kartlÀgga och jÀmföra ungdomars i Ärskurs sju samt universitetsstuderandes anvÀndning av smartphones och eventuella konsekvenser av anvÀndningen. Studien syftar Àven till att undersöka hur de tvÄ Äldersgrupperna ser pÄ smartphones pÄverkan pÄ vÄra interpersonella fysiska relationer, ansikte mot ansikte. Studien bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning dÀr urvalet bestÄr av 100 studenter vid Stockholms universitet samt 129 elever vid tre olika högstadieskolor i Stockholms kommun. Insamlat material har sammanstÀllts och analyserats i IBMs statistikprogram SPSS. De teorier som legat till grund för analysen av undersökningens resultat Àr frÀmst den positivistiska socialpsykologiska medieteorin uses and gratifications, psykologen och sociologen Sherry Turkles teori kring den nya teknologins pÄverkan pÄ mÀnskligt socialt beteende samt forskare Larry Rosens bok iDisorder om teknikberoende.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjÀlvvalda inspelade naturljud kunde pÄverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju kontorsarbetare. Studien bestod av tvÄ intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna pÄ en av tvÄ valbara ljudfiler med naturljud pÄ arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jÀmfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kÀnde deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.

Bakgrund: Höga ljudnivÄer pÄ postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar patienten postoperativt, kan omvÄrdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vÄrden sÄ angenÀm som möjligt.Syfte: Att belysa musikens inverkan pÄ postoperativa avdelningar ? ur ett patientperspektiv.Metod: Litteraturstudie baserat pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt.Resultat: Det framkom att musik kan anvÀndas som omvÄrdnadsÄtgÀrd för att minska stress, oro och smÀrtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat vÀlbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud.Konklusion: OmvÄrdnadspersonalen bör fÄ ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsÀtt, dÄ musik Àr en enkel och kostnadseffektiv omvÄrdnadsÄtgÀrd.Nyckelord: Postoperativ, musik, omvÄrdnad, litteraturstudie.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och Àr bland samhÀllets vanligaste ochmest kostsamma Äkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för mÀnniskors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan pÄ depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt Àmnade belysa fysisk aktivitetsinverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanstÀlldessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan pÄ depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebĂ€ra kĂ€nslan av att vara Ă„sidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara pĂ„taglig. Bakgrunden belyser omrĂ„den som Ă€r knutna till Ă€mnet. HĂ€r tas det Ă€ven upp hur det Ă€r att vara förĂ€lder till ett barn med cancer samt hur de tycker det pĂ„verkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ska stötta syskonen.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

ProblemomrÄde:Trots att VÀxjö kommun genomfört flera satsningar som frÀmjar idrottsverksamheter sÄ lyckas de ÀndÄ inte nÄ ut till alla ungdomar. En problematik Àr att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen Àr intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemÄl gÀllande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien Àr att analysera hur VÀxjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tÀtorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemÄl de ungdomar som Àr fysiskt inaktiva idag i Äldrarna 13 ? 16 har idrottsmÀssigt i tÀtorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vÄr studie valde vi att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi ansÄg att den var mest lÀmpad.

Titel: ?Hur ska jag gÄ tillvÀga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstÄs i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger pÄ 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som nÄgon gÄng haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska Äka till USA i Är eller nÀsta Är. En av respondenterna studerar för tillfÀllet i USA och den sista hade för avsikt att Äka men kom aldrig ivÀg.Huvudresultat: Min studie har visat att mÄlgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frÄgor hela tiden uppkommer.