I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tÀnkas pÄverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, dÀr valet av antalet arbetstimmar begrÀnsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hÀnsyn till icke-linjÀra skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas Àven hÀnsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten pÄ ungdomarnas arbetstimmar anvÀnds mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehÄller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen anvÀnder modellen för att se reformers eventuella effekter pÄ specifika grupper i samhÀllet.Skattereformen innebÀr en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sÀnkning av socialbidraget.

Fysisk aktivitet har visats ha en positiv inverkan pÄ barns- och ungdomars mentala hÀlsa och sjÀlvkÀnsla. Fotboll Àr Sveriges mest populÀra idrott med mÄnga aktiva utövare. I denna studie har samband mellan unga fotbollsspelares globala sjÀlvkÀnsla, upplevda fotbollskompetens, en trÀnares upplevda kompetens hos spelarna samt spelarnas fotbollsidentitet undersökts. Studien Àr gjord pÄ ett fotbollsgymnasium och totalt deltog 53 fotbollsspelare i Äldern 16-19 Är. Eleverna besvarade en enkÀt som berörde fem olika omrÄden som mÀnniskor kan anvÀnda för att beskriva sig sjÀlva.

Humor Àr en anvÀndbar copingmekanism och en vÀrdefull resurs i omvÄrdnaden, som tyvÀrr inte belyses i tillrÀcklig omfattning, varken i sjuksköterskeutbildningen eller ute pÄ olika vÄrdinrÀttningar. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva vilken inverkan humorn har, som copingmekanism, pÄ sjuksköterskor och/eller patienter i olika omvÄrdnadssituationer. Metoden Àr en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestÄr av 10 vetenskapliga artiklar, vilka har granskats och analyserats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet Àr indelat i tvÄ teman: Humorns inverkan, som copingmekanism, pÄ sjuksköterskor och Humorns inverkan, som copingmekanism, pÄ patienter.

Att vara vacker och smal Àr ett modernt skönhetsideal. Massmedia har kommit att spela en grundlÀggande roll i det moderna samhÀllet. StÀndigt pÄminns individen om idealet via bilder av vackra och smala mÀnniskor. Begreppet sjÀlvbild Àr omfattande, och en mÀnniskas sjÀlvbild Àr sammansatt av mÄnga faktorer sÄsom vissa individuella drag i utseendet, sÀrskilda karaktÀrsegenskaper och tidiga livserfarenheter. Barns arbete med att hitta sig sjÀlva i tillvaron börjar sÄ fort de fötts.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begrÀnsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orÀttvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att kÀnna rÀdsla och oro för att dö, att kÀnna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att kÀnna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig pÄ andra nÀr det gÀllde astman.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fÀltet, Àr syftet att ta reda pÄ hur ungdomars upplevelser Àr av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstÄ vad ungdomarna menar, nÀr de berÀttar om sina livsvÀrldar, har litteratur inom följande omrÄden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? kÀnsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framvÀxt i samhÀllet till dagens sÀrskilda ungdomshem.Metod: DÄ livsvÀrldsstudier har fokus pÄ att studera fenomen som handlar om mÀnniskans upplevelser för att förstÄ mÀnniskans vara i vÀrlden (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Det Àr genom att utgÄ frÄn den konkret upplevda vÀrlden, som upplevts i relation till nÄgot subjekt, som mÀnniskan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att mÀnniskan lever i och erfar vÀrlden, kan hon berÀtta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgÄngspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjÀlp av förförstÄelse i ett speciellt sammanhang, bildar sprÄket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att anvÀnda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att pÄ olika sÀtt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet Àr mycket lÄg.

I Kimberley, Sydafrika Àr tonÄrsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. DÀremot Àr sÄ kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stÀrka ungdomars sjÀlvkÀnsla, framtidstro och förmÄga att ta hÀlsosamma beslut. Syftet Àr att utifrÄn deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda pÄ om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonÄrsgraviditeter.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

MÄlet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ hur det ligger till med vÄra ungdomars kost och motionsvanor. Man lÀser ofta i tidningar om den vÀxande ohÀlsan bland vÄra ungdomar, sÄ vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens pÄ vÄra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket lÀsk och Àter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar dÀrför om eleverna Àter frukost? Vi har Àven studerat om eleverna Àr fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lÀgger ner pÄ tv tittande och datoranvÀndning.

Klamydia Àr en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingÄr i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptÀcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhÀlle och ungdomar mellan 15-24 Är Àr en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i Äldern 15-19 Är. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn innehÄllsanalys.

In this study environmental work in the Swedish hotel chain "Scandic" is investigated. Earlier studies point out sustainability and different environmental certificate programs as essential for the housing sector to contribute to sustainable tourism. The purpose and willingness to fulfill such a mission has been investigated by interviewing central actors in the hotel chain. The result shows that there is a desire to be part of environmental certificate programs mainly for the reason to be part of the system and not for the benefit of nature. Sustainable development is understood as being environmentally friendly. Different solutions to adapt and being more environmentally friendly is discussed.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Bakgrund: Barn har rÀtt till stöd som möjliggör en god hÀlsa och sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hÀlsofrÀmjande genom ett stödjande och vÀgledande arbetssÀtt. En tidig identifiering av viktproblem Àr vÀsentlig eftersom ÄtgÀrder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes Àr det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskor i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr viktigt för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.