In the Western world the interest in science in schools is steadily declining. Focusing on interest is important to encourage students to lifelong learning which is a written purpose of the Swedish curriculum. This literature study examines if biology education outside in nature could be a part of the solution for this problem and the question of issue is how can education outdoor enhance students? interest for biology and what other aspects does this effect simultaneously? The method of block search was selected for addressing this question, utilizing the ERIC and ERC databases. The results show that situational interest increased with outside education due to aspects such as: novelty, hands-on, knowledge acquisition and social interaction.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..

Syftet med vÄrt forskningsarbete var att genom jÀmförelse av tvÄ projekt som bÄda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssÀtt som vi som blivande pedagoger kan anvÀnda oss av i den ordinÀra skolundervisningen. DÀrigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett lÄngsiktigt perspektiv och för en bÀttre medvetenhet gÀllande kost, hÀlsa och motion i förhÄllande till övervikt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ tankar och kÀnslor hos de medverkande i de bÄda projekten. Vi har intervjuat en projektledare frÄn ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever frÄn ett lokalt projekt. I vÄrt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rÄdgivning.

Syftet med studien var att undersöka och förstÄ villkoren för ungdomars identitetsskapande pÄ behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan pÄ ett behandlingshem med tvÄ avdelningar. FrÄgor stÀlldes gÀllande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begrÀnsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet pÄ behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som anvÀndes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt Àven Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nÀmndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekrÀftelse och social fÀrdighetstrÀning. Samtidigt kunde trygghet och bekrÀftelse vara begrÀnsningar i ungdomarnas identitetsskapande.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar Ă€r ett stort problem runt om i vĂ€rlden. Olika program för att hjĂ€lpa dessa individer finns bĂ„de inom skolan och pĂ„ vĂ„rdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingĂ„ng till dessa problem dĂ„ den yrkeskategorin trĂ€ffar alla elever som gĂ„r pĂ„ en skola för lĂ€ngd- och tillvĂ€xtkontroller. För att bli bĂ€ttre rustad inför dessa möten Ă€r det viktigt att fĂ„ inblick i hur barnen och ungdomarna sjĂ€lva upplever sin övervikt.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanstĂ€lla litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde pĂ„ intervjustudier med barn och ungdomar i Ă„ldrarna 8-20 Ă„r.

Studiens syfte var att kartlÀgga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sÀtta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild, utifrÄn symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin samt om disciplinering utifrÄn social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina förÀldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur mÀnniskor i deras sociala nÀtverk skulle beskriva dem och det verkar som att de Àr vana vid att se sig sjÀlva utifrÄn andras ögon.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

Utvecklingen av sjÀlvförtroendet Àr en pÄgÄende process. Ett dÄligt sjÀlvförtroende hos skolelever Äterspeglas pÄ deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjÀlpa och hur i sÄ fall? Vad Àr dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan pÄ att motverka dÄligt sjÀlvförtroende hos elever. Underökningen baseras pÄ litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

De flesta av oss har nÄgon gÄng upplevt de negativa kÀnslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhÀllet Àr ofta att skapa mötesplatser som ger förutsÀttningar för mÀnniskor att kÀnna gemenskap och tillhörighet. TillgÀnglighet och anvÀndbarhet Àr tvÄ nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgÀngliga mötesplatser kan vara en vÀg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsÀttning ofta upplever i samhÀllet. Kunskapen om att naturen stÀrker mÀnniskans vÀlbefinnande har anvÀnts inom vÄrden under lÄng tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vÄrt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i vÄra liv försummades.

I Ärets riksdagsval i Sverige Àr förstagÄngsvÀljarna rekordmÄnga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa Àr lÀngre Àn befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat pÄ varför förstagÄngsvÀljare röstar, och inte varför de avstÄr. DÀrför Àr det av intresse att undersöka vad det Àr för faktorer som motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta. FrÄgestÀllningen som genomsyrar undersökningen Àr sÄledes: Vad motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta? Med hjÀlp utav denna frÄgestÀllning sÄ har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan pÄ denna motivation.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jÀmföra dygnsvÄrdsplacerade ungdomars syn pÄ och tal om familj och förÀldraskap utifrÄn tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. OcksÄ att undersöka vad de tycker Àr viktigt gÀllande förÀldraskap och vilka förÀldrapraktiker de beskriver utifrÄn de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvÄrdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlÀtta för ungdomar i samhÀllsvÄrd att fortsÀtta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte frÄn början Àr ungdomarnas tal om familj och förÀldraskap vÀldigt varierande, men studien har ÀndÄ kunnat pÄvisa skillnader i vilka förÀldrapraktiker ungdomarna anvÀnder sig nÀr de talar om förÀldraskap utifrÄn de olika familjeperspektiven. Vad gÀller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.