Sökresultat:
5927 Uppsatser om Naturens inverkan pć ungdomars hälsa - Sida 34 av 396
Kostvanor och lÀrande : Vilken uppfattning har ungdomar om dess samband
AbstractMÄlet med denna undersökning Àr att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det pÄverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska mÄ bra och kunna prestera vÀl krÀvs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn Àr nÄgra av dem men jag har koncentrerat mig pÄ kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska Àta för att fÄ i sig den nÀring de behöver? Jag har ocksÄ tittat pÄ om de har nÄgon uppfattning och i sÄ fall vilken nÀr det gÀller hur deras mat intag berör deras förmÄga att orka och prestera i skolan.
VÀggfÀrgs inverkan pÄ affekt, fÀrgupplevelse och minnesprestation.
Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk vÀggfÀrg hade nÄgon inverkan pÄ affekt och minnesprestation samt hur vÀggfÀrgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (fÀrg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes dÀr 34 försökspersoner (20 mÀn och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblÄ vÀggfÀrgen skattades som ljusare och skrikigare, jÀmfört med den mörkgrÄ vÀggfÀrgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader pÄvisades och inga signifikanta effekter av vÀggfÀrg pÄ affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna ÄterhÀmtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..
Jag vill bli som.. : En netnografisk studie om ungdomars anvÀndning av sociala medier
Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.
SkolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för att förhindra sexuellt riskbeteende hos ungdomar
I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.
SkrÀckfyllda uppsatser eller vad skrÀmmer en tonÄring idag? : En studie om begreppet skrÀck i ungdomars uppsatser och det positiva resultatet av temaarbete i svenska
Under temat SkrÀck och rÀdsla har ungdomar i Är 8 lÀst klassiska skrÀckhistorier och nyare spökhistorier, skrivit egna skrÀckberÀttelser, lÀst, ritat och svarat pÄ frÄgor om en modern spökhistoria, sett pÄ film samt gett tips om böcker och film pÄ detta tema. Syftet och metoden med min undersökning var att jag, genom att systematisera och studera vissa givna Àmnen, ville se vad ungdomar pÄverkas av och hur deras bild av skrÀck ser ut. Jag har Àven sökt efter skillnader i pojkars och flickors bok- och filmtips och tolkat bilder av ungdomars sÀtt att se pÄ döden. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar idag pÄverkas till stor del av innehÄllet i filmer och dataspel och till nÄgot mindre del av böcker. Begreppet skrÀck innehÄller lika mycket monster, vampyrer, mörka skogar, knivar och övergivna hus nu idag som det gjorde dÄ, nÀr sjÀlva skrÀckgenren uppstod.
Det var höjdpunkten under hans dag : Musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare.
Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.
Att dricka eller inte dricka ? det Ă€r frĂ„gan - en kvalitativ studie om ungdomar i Ăckerö kommun
Syftet med studien Ă€r att söka ökad förstĂ„else om vad det Ă€r som pĂ„verkar ungdomars syn pĂ„ alkohol och narkotika och dĂ€rmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berĂ€ttelser. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r; Hur beskriver ungdomarna sin instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina förĂ€ldrars instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras förĂ€ldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att förĂ€ldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n elva intervjuer med högstadieungdomar i Ăckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ instĂ€llning till narkotika men att instĂ€llningen till alkohol skiftar. MĂ„nga ungdomar menar att det Ă€r upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.
Att prata normalt En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk
Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.
De e gotlÀndske de ska va! : En uppsats om gotlÀndska ungdomars dialekt.
Denna uppsats handlar om gotlÀndska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie dÀr de har intervjuats och fÄtt samtala tvÄ och tvÄ. Informanterna har delats upp beroende pÄ kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras sprÄk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som Àr med i undersökningen Àr framtidsplaner, informanternas uppvÀxtort, deras förÀldrars uppvÀxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks Àr uttalet av den gamla ai-diftongen (sÀger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar pÄ -a (sÀger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (sÀger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola
Sektionen för Management
Arbetets art: C-uppsats 10p
Sociologi 41-60p
Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och
ungdomars utsatthet pÄ
Internet
Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson
Handledare: Kerstin Arnesson
Abstract
Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan
fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar
möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns
intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som
pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar.
Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell
exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka
former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir
konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att
behandlas i arbetet.
"Sam-vett" som naturens vett. En idéhistorisk undersökning av Sara Lidmans Jernbanesvit
The object of investigation in this essay is the epic novel sequence Jernbanan written by Sara Lidman. More specifically the investigation takes on the idea of a ?sam-vett? as it is formulated in Jernbanan. The ?sam-vett? is an idea about the undivided unity of man, nature and animal, and with a kind of primitive trait.
Disciplinering av ungdomar pÄ institution och i hemmet : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av att vistas i en viss institutionell sfÀr
Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.
Viral Marketing - Pay It Forward?
VÄrt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle pÄverka ungdomars attityd gentemot en sÄdan kampanj. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger pÄ fokusgrupperna..
Dubbelidentitet hos fem unga invandrarkvinnor : i hederns namn
Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.
"Mobilen - En extra kompis" : En kvalitativ studie av mobilanvÀndning bland högstadieelever
Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.