Livet ska kännas
en studie om lekfulla utemiljöer för fler barn i samhället
De flesta av oss har någon gång upplevt de negativa känslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhället är ofta att skapa mötesplatser som ger förutsättningar för människor att känna gemenskap och tillhörighet. Tillgänglighet och användbarhet är två nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgängliga mötesplatser kan vara en väg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsättning ofta upplever i samhället.
Kunskapen om att naturen stärker människans välbefinnande har använts inom vården under lång tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vårt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i våra liv försummades. Medvetenheten om naturens hälsobringande effekter är sakteliga på väg tillbaka och det finns idag ett flertal vetenskapliga teorier som befäster naturens betydelse för vår hälsa. Människan upplever sin omgivning genom smak-, hörsel-, syn-, känsel- och luktsinnet. Upplevelsen av omgivningen ger oss vår verklighetsuppfattning. Det är alltså genom våra fem sinnen vi känner livet. Stimulans av våra sinnen berikar vårt liv och förstärker jagkänslan. Alla människor har inte möjlighet att utnyttja alla sina sinnen till fullo och vissa behöver hjälp för att kunna göra det. Funktionsnedsatta barn är en grupp i samhället som är starkt beroende av yttre stimulans. Genom att skapa tillgängliga och fantasifulla utemiljöer kan vi hjälpa dessa barn att utvecklas både mentalt och fysiskt, så att de kan bygga upp ett självständigare liv.
Kandidatarbetet "Livet ska kännas" syftar till att ge en sammanfattning över hur lekmiljöer kan gestaltas för att bli mer tillgängliga och stimulerande för fler barn i samhället. Arbetet påvisar vad som krävs av lekmiljöer för att uppmuntra rörelsenedsatta och synskadade barn till självständig lek. Resultatet består av en fördjupad inventering och analys av två lekmiljöer som är formgivna för alla barn samt en mycket ytlig inventering av några lekplatser i Göteborg. I arbetet ingår även kortare intervjuer med vårdpersonal och upphovsmakare till en av platserna. De analyserade miljöerna i detta arbete inspirerar till en fantasifull och stimulerande utformning. Av resultatet framgår att det finns brister i vad Göteborgs utemiljö har att erbjuda barn med funktionshinder. För barn som är i behov av vård stora delar av dygnet betyder den frihetskänsla som uteleken ger dem oerhört mycket. Vi som planerar barnens uterum måste förstå att de inte är någon enhetlig grupp som alla har samma behov och förutsättningar. Detta kandidatarbete ger en inblick i hur landskapsarkitekten kan arbeta för att bidra till en roligare vardag för fler barn i samhället.