Sök:

Sökresultat:

1318 Uppsatser om Natur och miljö - Sida 2 av 88



Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser

PÄ flera platser i Europa har övergivna industriomrÄden lÀmnats orörda och tillÄtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgÀngliga för mÀnniskor i form av sÄ kallade urbana naturparker. MÄlet med uppsatsen Àr att beskriva ny vild natur utifrÄn ekologiska, sociala och estetiska vÀrden. Uppsatsen syftar till att besvara frÄgan om vad forskning och praktiker sÀger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska vÀrden som pÄvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Barnets Natur - en studie om förskolebarns kunskap kring natur

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan mÀnniska och natur nÀr de tar del av utomhuspedagogik. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn pÄ tre uteförskolor för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vÄrt resultat till de tidigare studierna för att fÄ en uppfattning om barns kunskap. Vi har Àven kopplat vÄrt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vÄr undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om naturen.

Vikaholm : Ett sÀtt att förena bostÀder och trafik med natur, kultur och rekreation

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

En scout lÀr kÀnna och vÄrdar naturen?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad ungdomar upplever att de lÀr sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsÀtts till handling. UtifrÄn tre fokusgrupper med scoutkÄrer i SkÄne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. VÄr undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lÀr sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de fÄr inom natur och miljö Àr till stor del AllemansrÀtten, att inte skrÀpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de fÄr omsÀtts till nÄgra konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag frÄn att de vÀrnar om naturen under vistelsen dÀr.

Natur, friluftsliv, stress: en undersökning om hur
gymasieelever upplevda stress pÄverkas av friluftsliv och
natur

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Naturskolan, en tillgÄng

Det hÀr arbetet Àr en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ sex intervjuer med pedagoger frÄn tre skolomrÄden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna Àr att de pedagoger som arbetar dÀr har alla fÄtt fortbildning pÄ Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utstrÀckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahÄllit enkla material för att pÄ ett variationsrikt sÀtt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid bÄde skogsutflykterna och hemma pÄ gÄrden. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. DÄ kan en bra grund lÀggas för en positiv relation till naturen..

Vikaholm - Ett sÀtt att förena bostÀder och trafik med natur, kultur och rekreation

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

MiljötÀnkande pÄ förskolor

Syftet med arbetet var att undersöka om och i sÄ fall hur pedagoger i förskolan uppfyller mÄlen i förskolans lÀroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga instÀllningar och visioner inom detta omrÄde och hur deras bakgrund har pÄverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast tvÄ kunde minnas att natur och miljö ingÄtt i deras utbildning. Majoriteten var införstÄdda med att lÀroplanen krÀver att man arbetar med natur och miljö, men nÀstan ingen ansÄg att deras verksamhet genomsyrades av detta.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->