Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

SAMMANFATTNING Titel: ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers stÄndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyrÄerNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag frÄn EU sÄ skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrÄ efter ett antal Är av sammanhÀngande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att ÄterupprÀtta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förÀndringar för de lÀnder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers stÄndpunkt till EU-förslaget om byrÄrotation. MÄlet Àr att forskningen skall bidra till en djupare förstÄelse för debatten i Sverige avseende byrÄrotation och dÀrmed anvÀndas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig stÄndpunk för Sveriges stÀllningstagande till EU-förslaget.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract PaulcĂ©n, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) FramgĂ„ngsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vĂ€nda ett underkĂ€nt resultat i Ă„k 3 till ett godkĂ€nt betyg pĂ„ nationella proven i matematik i Ă„k 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) SpeciallĂ€rarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap LĂ€rande och samhĂ€lle Malmö Högskola ProblemomrĂ„de VĂ„rt arbete undersöker hur lĂ€raren, lĂ€rmiljön, elevhĂ€lsa och skolans styrning pĂ„verkar elevens möjligheter frĂ„n att vara underkĂ€nd till att nĂ„ mĂ„len i matematik. Syfte och preciserade frĂ„gestĂ€llningar Syftet med vĂ„r undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gĂ€llande framgĂ„ngsfaktorer i matematikundervisning för elever som i Ă„k 3 varit underkĂ€nda pĂ„ nationellt prov i matematik men som i Ă„k 6 minst nĂ„dde provbetyget E. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: ?Vilka framgĂ„ngsfaktorer pĂ„ de tre olika nivĂ„erna; organisation, grupp och individ, har pĂ„verkat elevernas förmĂ„ga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgĂ„ngsfaktorer pĂ„ organisationsnivĂ„ innebĂ€r tydliga mĂ„l för skolutveckling, att kunskap Ă€r i stĂ€ndig fokus och att pedagoger och skolledning utvĂ€rderar sin undervisning. Betydande framgĂ„ngsfaktor pĂ„ grupp- och individnivĂ„ i tidigare forskning Ă€r att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, Ă€mneskompetenta matematiklĂ€rare som Ă€r insatta i pedagogisk forskning och utgĂ„r frĂ„n elevens förutsĂ€ttningar och behov, i en inkluderande lĂ€rmiljö med varierad undervisning. VĂ„rt arbete Ă€r uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebĂ€r att vi har undersökt framgĂ„ngsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har anvĂ€nt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vĂ„r forskning.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

I januari 2010 inleddes detta examensarbete pĂ„ avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vĂ„rdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Östergötland ansvarar för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd för lĂ€nets samtliga invĂ„nare. Organisationen Ă€r funktionell och sjukvĂ„rdsverksamheten Ă€r indelad i fem centrum för specialistvĂ„rd samt nĂ€rsjukvĂ„rden. Under specialistvĂ„rdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svĂ„righeter att fokusera pĂ„ de vĂ„rdprocesser som finns i verksamheten.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i omrĂ„det Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, dĂ€r det första Ă€r ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frĂ„gorna i studien, samhĂ€lleliga och nutida förhĂ„llanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet Ă€r just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter pĂ„ vattenmiljöfrĂ„gor i omrĂ„det Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen Ă€r i första hand en samhĂ€llsvetenskaplig kvalitativ studie.

Naturkatastrofer Àr fenomen som ofta slÄr plötsligt och ovÀntat mot befolkningar runt om i vÀrlden, varpÄ stora resurser mÄste mobiliseras pÄ kortast möjliga tid. NÀr en massiv naturkatastrof intrÀffar tar en omfattande process sin början inom vÀrldens största humanitÀra organisation, Röda Korset, vilken granskas hÀr. I takt med att naturkatastroferna i vÀrlden ökar sÀtts Àven större kvantiteter militÀra tillgÄngar in för att bistÄ vid arbetet. Dessa har pÄ senare Är utsatts för alltmer kritik riktad mot samarbetssvÄrigheterna gentemot de rent humanitÀra aktörerna pÄ plats. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur bistÄndsorganisationer, med det statuerade exemplet Röda Korset, mobiliserar humanitÀra bistÄndsprojekt vid en naturkatastrofsituation.

Sammanfattning Tanken pÄ en internationell brottmÄlsdomstol vÀxte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket pÄ grund av andra vÀrldskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgÄng bidrog till att detta arbete pÄskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. PÄ grund av att domstolens stadga Àr en överrenskommelse mellan stater Àr den fylld av kompromisser. Den Àr inte heller allmÀnt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mÄl för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rÀttvisa, ha avskrÀckande verkan men ocksÄ pÄverka de nationella domstolarna.

Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) Àr den snabbast vÀxande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det Àr en av de mest skadliga formerna av avfall för mÀnniskors hÀlsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand pÄ rÀtt sÀtt. Sverige pÄbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket Àr av de högsta insamlingsnivÄerna inom EU, men trots det slÀngs fortfarande smÄtt el-avfall sÄ som hushÄllsprodukter, mobiltelefoner och lÄgenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgÀnglighet pÄ insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushÄllsavfallets sammansÀttning visar att innehÄllet av el-avfall i stort sett Àr oförÀndrat, trots ökad tillgÀnglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbÀttringsÄtgÀrder har antingen tittat pÄ insamlingssystemets brister utifrÄn ett nationellt perspektiv eller pÄ effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. UtifrÄn dessa har slutsatser dragits om allmÀnna brister och potentiella förbÀttringsÄtgÀrder.