Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvÀrmningen framstÀlls och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av tvÄ Är (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvÀrmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvÀrmningen framstÀllts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrÄn ett nationellt perspektiv, dÀr bÄde ett förÀndrat och ett ökat politiskt ledarskap krÀvs. För det andra behandlar man frÄgan utifrÄn ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Problemformulering: Statskontoret har fÄtt i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och RÀddningstjÀnsten. Utredningar sÄsom SOU 1998: 143 har pekat pÄ att TETRA skall vÀljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrÄn argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervÀrde. Detta mervÀrde kan man tÀnka endast skapas vid krissituationer. Det Àr dÄ som fokuset skiftar frÄn kostnader till funktionalitet och de vÀrden man kan spara.

I vÄrt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen Àr uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning pÄ polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som vÀckte vÄrt intresse för Àmnet Àr alla de olika hÀndelser som intrÀffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel pÄ dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi stÀllde oss frÄgan om vi Àr förberedda pÄ en kris?! MÄlet med arbetet Àr att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillrÀckligt med kunskap för att hantera en kris. Det Àr givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Flera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms pÄ ett likvÀrdigtsÀtt. Olika satsningar har skett frÄn Skolverkets sida dÀr syftet varit att öka likvÀrdigheten ibedömningen. En sÄdan satsning frÄn Skolverket Àr utvecklingen av en prov- ochbedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med prov- ochbedömningsbanken Àr att erbjuda lÀrare stöd för att bedöma elevers kunskap och attbedömningen ska bli mer likvÀrdig nationellt.Syftet med examensarbete var att ta reda pÄ hur ett prov som utvecklats för prov- ochbedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas somkallas utprövning, det vill sÀga nÀr ett prov testades av elever och bedömdes av deras lÀrare.I min studie har jag anvÀnt observationer, intervjuer och ett frÄgeformulÀr, vilket innebÀr enform av triangulering.I resultatet redovisas vad som hÀnder i klassrummet under utprövningen samt lÀrarnas ochelevernas synpunkter pÄ provet.

Svensk naturvÄrd har bedrivits genom ett ovanifrÄnperspektiv dÀr politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat pÄ krav om ökat skydd för naturen. NÀr Unesco:s vÀrldsarvskommitté Är 1996 tog beslutet att inrÀtta Laponia till ett vÀrldsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan mÀnniska och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar omrÄdet Àven ett unikt geologiskt vÀrde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att omrÄdet brukas sedan lÄng tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. NÀr det Àr mÄnga intressenter som skall samverka i och kring ett omrÄde uppstÄr det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Hot och vÄld inom ambulanssjukvÄrd Àr ett arbetsmiljöproblem sÄvÀl nationellt som internationellt. AmbulanssjukvÄrden Àr den första lÀnken i vÄrdkedjan och stÀlls inför mÄnga olika utmaningar varav hot och vÄld kanske Àr den största av dem alla dÄ personalen som Àr dÀr för att hjÀlpa istÀllet Àr den som behöver hjÀlp. Forskningen inom omrÄdet Àr begrÀnsad och uteslutande kvantitativ vilket Àr ett problem dÄ fenomenet Àr en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och vÄld inom ambulanssjukvÄrden. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

De idrottsdidaktiska frÄgorna vad, hur och varför Àr nÄgot tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhÄlla sig till krÀvs det att verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa reviderar svaren pÄ de idrottsdidaktiska frÄgorna för att bÀttre stÀmma överens med de nationella riktlinjerna i Àmnet. LÀroplansforskning kopplad till idrottsÀmnet Àr ett etablerat forskningsomrÄde sÄvÀl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien Àr att komparativt undersöka idrottsÀmnet i Sverige och USA utifrÄn tre teman.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform dÀr bland annat betygssystem och Àmnesplaner uppdaterades. Skolverket efterstrÀvar Àven en mer likvÀrdig bedömning mellan lÀrare, skolor och kommuner. Inom Àmnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjÀlpa lÀrarna att bedöma likvÀrdigt utan det Àr upp till lÀraren att sÀtta nivÄn efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivÄ. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsÀttningar för bedömningen förÀndrats med den nya Àmnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag sÄ ansÄg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, Àr vÀldigt öppet för tolkning och att Àndringen av kunskapskrav inte har frÀmjat likvÀrdig bedömning nÀmnvÀrt.

Bakgrund: I vÀrlden identifierar sig 2-3 procent av kvinnorna och 3-5 procent av mÀnnen sig som homosexuella. Forskning visar att personal i hÀlso- och sjukvÄrden utgÄr frÄn ett heteronormativt antagande vad gÀller patienters sexuella lÀggning. Det saknas studier som sammanstÀllt forskning om hur homosexuella patienter upplever bemötandet i vÄrden. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur homosexuella patienter upplever bemötandet i vÄrden. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Fribergs modell ?Att bidra till evidensbaserad omvÄrdnad med grund i analys av kvalitativ forskning?.