Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 6 upplever de nya nationella proven i Ärskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i Ärskurs 6 under hösten 2012 dÀr lÀrarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven pÄverkar lÀrarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lÀrare frÄn tre olika lÀn i Sverige.I studien framgÄr det att lÀrarna har en positiv instÀllning till de nationella proven men upplever att det Àr vÀldigt tidskrÀvande att genomföra dem. LÀrarna anser Àven att proven Àr ett bra verktyg för att utvÀrdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebÀr att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lÀrt sig det som de förvÀntas lÀra sig. Huruvida proven pÄverkar det dagliga arbetet i klassrummet sÄ Àr lÀrarna inte helt överens, men att de pÄverkar deras arbete pÄ ett eller annat sÀtt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om lÀraryrkets förÀndringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser Ät bÄda hÄll och nÄgot svar pÄ den frÄgan ges inte. I studiens konstateras dock att lÀrarna har fÄtt ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar sÄ skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lÀrarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..