Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

De olympiska spelens invigningsceremonier Àr till brÀdden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hÀmtas dessa symboler och tecken ur populÀrkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se pÄ vilka sÀtt vÀrdlÀndernas nationella identiteter portrÀtteras. Jag har ocksÄ valt att analysera detta utifrÄn teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat pÄ att nationens narrativ i stor utstrÀckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befÀsta maktpositioner..

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Masonite Beams AB Àr ett företag som Àr vÀl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till frÀmst Norge, men Àven till de andra Nordiska lÀnderna. Masonite Beams behöver dÀrför skapa nya spÀnnviddstabeller för sina I-balkar med hÀnsyn till de olika nationella bestÀmmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjÀlklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjÀlklag. Samtliga aktuella lÀnder baserar sin dimensionering pÄ Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spÀnnvidden för ett HI300 bjÀlklag.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med studien Àr att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av lÀsinlÀrning i det kinesiska sprÄket bland barn i Kina i skolans första Är, med nationella officiella direktiv som berÀttar vad lÀsinlÀrningen ska innehÄlla och pÄ vilket sÀtt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen Àr modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som Àr viktiga för lÀsinlÀrningen. DÀrefter studeras den kinesiska nationella lÀroplanen samt tvÄ olika lÀroböcker för grundskolans första Är, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. MÄnga av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns Àven med i de nationella direktiven.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Uppsatsen syfte Àr att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella grÀnser. Uppsatsens slutsats Àr att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan anvÀnda nationell kultur som en referensram till att skapa förstÄelse för kulturellt relaterat beteende..

Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..