Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till ÅrjĂ€ngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrĂ„er. Turistresan startar med att det uppstĂ„r ett behov av att resa till en destination nĂ„gonstans.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Ett flerÄrigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingÄr ett kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det bestÄr av tvÄ delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som pÄverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sÀtt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiÀr kontext.

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.