Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie Àr att (1) ta reda pÄ hur bra eleverna Àr pÄ att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda pÄ vilka typer av fel som eleverna oftast begÄr och (3) faststÀlla vilka skillnaderna Àr mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig pÄ en undersökning av nationella prov för Ärskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar pÄ frÄgan om hur bilden av problemlösning ser ut. DÀrtill utreds frÄgan om vad som kan ha orsakat en eventuell försÀmring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermÄliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillÀmpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund anvÀndes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförstÄelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framvÀxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lÀrande och lek samt pedagogiska perspektiv pÄ utevistelsen. Resultatet frÄn intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för Àmnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsÀttningar för utevistelse.

HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

De nyheter som na?r oss i Sverige fra?n Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i fra?mst Mexikos norra delar, utsa?tts fo?r denna. Sedan fo?rre presidenten Felipe Caldero?n (2006-2012) manade till krig mot knarket har do?dssiffrorna bara stigit och fortsa?tter att go?ra sa?. Men fo?rutom tusentals do?da fa?r situationen a?ven konsekvenser pa? demokratin, da? medborgerliga och ma?nskliga ra?ttigheter begra?nsas.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.