Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). LÀnderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÄ olika utgÄngspunkter för sina respektive sÀkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jÀmförs lÀndernas förutsÀttningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen anvÀnds Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÄn strategiska och doktrinÀra nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i lÀndernas syn pÄ sjömakt.Den svenska utgÄngspunkten för sjömakt Àr global dÀr den finska utgÄngspunkten Àr terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar pÄ Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat pÄ följande tre frÄgestÀllningar: 1.) Vad för Àmne skriver pojkarna om, hur bygger de Àmnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds lÀsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstÄende sÀga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstÄr i?Ur ett material av 28 elevlösningar frÄn det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har dÀrefter analyserats utifrÄn tvÄ aspekter: ÀmnesinnehÄll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har anvÀnt mig av bygger pÄ dels HÀgerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn pÄ verbens funktion.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Uppsatsen frÀmsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats pÄ en gymnasieskolas bygg- och anlÀggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjÀlp av samtalsintervjuer undersöktes vad lÀrarna ansÄg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillÀgna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade Àven till att undersöka i vilken mÄn lÀrarna ansÄg att undervisningen och dess innehÄll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i Ärskurs 1 pÄ gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrÄn de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. LÀrarnas syn pÄ sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya Àmnesplanen visade sig vara mycket nÀrvarande för lÀrarna och det var frÀmst den som styrde kursens utformning enligt dem sjÀlva.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..