Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. ÄndĂ„ finns pĂ„tagliga skillnader mellan hur problematiseringen av sĂ€kerhetspolitiken yttrar sig i de bĂ„da lĂ€nderna. I denna uppsats analyseras den sĂ€kerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser pĂ„ staten, internationellt samarbete och sĂ€kerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de bĂ„da lĂ€ndernas nuvarande politiska ledning skriver om sĂ€kerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv pĂ„ internationella relationer som ligger till grund för doktrin och sĂ€kerhetspolitiska övervĂ€ganden.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka evidensen f?r om intag av bl?b?r har en effekt p? blodlipider m?tt som HDL och LDL hos vuxna med metabola syndromet. Metod: Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. S?kningen baserades p? tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade bl?b?r.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera hur nationella prov för Äk 3 framstÀlls och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas pÄ en mer generell nivÄ i skolan. Materialet till denna studie bestÄr av skriftliga kÀllor sÄ som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en observation och ett samtal med elever i Äk 3. Materialet granskas med hjÀlp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven pÄ olika sÀtt kan förbÀttra skolan.

SammanfattningI föreliggande studie undersöks hur lÀrare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolÄr 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO Àr att stödja en rÀttvis- och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning (Skolverket 2013) Àr det av intresse att klargöra om, och pÄ vilket sÀtt, proven kan fungera som ett redskap för likvÀrdig bedömning. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper pÄ tre olika skolor. UtifrÄn en intervjuguide och exempel pÄ provfrÄgor och bedömningsanvisningar diskuterade lÀrarna bland annat hur bedömningen gÄr till, eventuella svÄrigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna anvÀnds.De teoretiska utgÄngspunkterna för studien finns i pragmatismen och lÀroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehÄll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende pÄ att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lÀrarnas diskussioner om provens innehÄll och bedömningen av dessa.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.

Denna uppsats behandlar den nu gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen (NSS). UppsatsensmÄlsÀttning Àr att undersöka om den gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen tjÀnar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvÄngsdiplomati. SÀkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma Ät den nya sÀkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande sÀkerhetspolitiska kalkylen för attsÀkerstÀlla amerikanska nationella intressen och övervÀganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frÄgestÀllningarna respektive uppsatsÀmnet anvÀnds hÀrvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som anvÀnds har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsens syfte vÀl.

Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..