Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka huruvida intaget av omega-3-fettsyror under graviditet kan p?verka utvecklingen av f?do?mnesallergi hos barnet. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Enbart randomiserade kontrollerade studier inkluderades och s?korden som anv?ndes var ?omega 3?, ?fish oil?, ?food allergy?, ?food hypersensitivity?, ?pregnancy? och ?pregnant?. Populationen i de inkluderade studierna var gravida kvinnor och deras barn.

Nationella socialförsÀkringssystem Àr inte anpassade för internationella situationer. Problem betrÀffande socialförsÀkringstillhörighet kan dÀrför uppstÄ nÀr en person arbetar i flera lÀnder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillÀmpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillÀmpningsförordning.Samordningssystemet innehÄller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som Àr tillÀmplig pÄ en person i en grÀnsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillÀmpas pÄ en viss situation.

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, dÀr en pÄverkande faktor Àr kulturskillnader. Idag Àr detta nÄgot Àven mindre företag utsÀtts för dÄ allt fler Àr aktiva pÄ den globala marknaden. Syftet med undersökningen Àr att studera hur kulturskillnaderna pÄverkar styrningen inom multinationella företag och sÄledes ge en ökad förstÄelse för vilka effekter dessa kan fÄ. Studien har utgÄtt frÄn Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats pÄ det svenska företaget Aromatic AB, dÀr intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer frÄn Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna Àr att Aromatic anvÀnder sig av sjÀlvstyrande dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Den hÀr uppsatsen belyser nÄgra Àldre mÀnniskors syn pÄ sin vÄrd- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var ocksÄ att ta reda pÄ om SocialtjÀnstlagens mÄl och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för Àldrepolitiken Àr nÄgot som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begrÀnsat till fyra Àldre personer som bor pÄ olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien Àr en kvalitativ studie som genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrÄn ett kognitivt perspektiv.

I den nationella utvÀrderingen av grundskolan tycker förÀldrarna att Àmnet Idrott och hÀlsa Àr de femte viktigaste Àmnet i skolan dÄ det gÀller utveckling och lÀrande. I vÄr undersökning vill vi ha svaret pÄ vilka faktorer som pÄverkar förÀldrarnas instÀllning till Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven veta om det finns ett samband mellan förÀldrarnas instÀllning till sina barns Idrott och hÀlsa undervisning och sin egna motsvarande undervisning nÀr de sjÀlva gick i skolan. En annan frÄga vi stÀller oss Àr vad som gör Àmnet sÄ populÀrt dÄ det hamnar pÄ femte plats i den nationella utvÀrderingen av grundskolan. Denna studie tyder pÄ att förÀldrarna inte har sÄ stor insikt i syftet med Idrott och hÀlsa som skolÀmne.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student?s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.