Syftet med vÄr undersökning Àr att studera lÀrares syn pÄ det nyligen införda nationella provet i matematik för Ärskurs tre.  För att göra detta har vi utgÄtt frÄn skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar pÄ tre omrÄden vilka Àr hur lÀrarna upplever införandet av provet, om provet fÄtt nÄgon effekt pÄ undervisningen samt om provet leder till en likvÀrdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lÀrares synvinkel.PÄ grund av studiens begrÀnsade storlek i tid har vi avgrÀnsat oss till ett mindre omrÄde inom matematiken som blev geometriomrÄdet. Med tanke pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr det ofrÄnkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fÄtt pÄ de intervjuade lÀrarnas arbete.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillÀmpning av begreppet inre vÀpnad konflikt. Syftet Àr att utreda om den svenska nationella tolkningen stÀmmer överens med tolkningen i folkrÀtten och i EU-rÀtten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger pÄ EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). HuvudfrÄgan Àr huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre vÀpnad konflikt och i fall det Àr nödvÀndligt med ett nytt prejudicerande avgörande frÄn Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen Àr att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre vÀpnad konflikt och att begreppet inre vÀpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats frÄn tolkningen i den internationella humanitÀra rÀtten.

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Vi har valt att Àgna vÄr uppsats Ät de svenska europaparlamentarikerna. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr en B-uppsats frÄn 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas instÀllning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjÀlp av litteratur pÄ omrÄdet lÀttare kunnat förstÄ de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.VÄr uppsats kÀrna Àr den enkÀt vi lÄtit vÄra svenska parlamentariker frÄn den nuvarande samt den förra mandatperioden svara pÄ.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att den nationella partipiskan biter minst lika hÄrt vare sig man som europaparlamentariker Àr kritisk eller positiv till EU. UtifrÄn vÄra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker Àr mer benÀgna att bryta mot sin nationella partilinje Àn EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Denna studie bestÄr av en exposé över tvÄ lÀroplaner och de vÀrden som dessa föresprÄkar. De vÀrden som finns formulerade i lÀroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att tvÄ nationella utvÀrderingar studeras och analyseras. PÄ sÄ sÀtt kan elevernas uppfattningar av vÀrdena i lÀroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an lÀroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien Àr att söka svar pÄ hur relationen mellan formulering och realisering av lÀroplanerna ser ut. De studerade lÀroplanerna Àr Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvÀrderingarna frÄn 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.