Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

TvÄ av de stora debatterna inom skolvÀrlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvÀrdiga bedömning ifrÄgasÀtts i en rapport frÄn Skolinspektionen, och lÀrare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mÀngden administration i skolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka betydelser som nÄgra svensklÀrare pÄ gymnasiet tillmÀter nationella prov utifrÄn aspekter som likvÀrdig bedömning och Skolverkets mÄl att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. NÀsta steg Àr att analysera resultatet utifrÄn teorier om att skolan allt mer prÀglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielÀrare i svenska pÄ tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

I den hÀr C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framstÀlls i olika lÀnders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjÀrnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvÀrdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar frÄn sju olika lÀnder och gjort en djupintervju med Johanna FrÀndén, journalist pÄ Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader pÄ hur en person eller hÀndelse gestaltas i olika lÀnder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller anvÀnder sig av nationella stereotyper kring motstÄndare och sig sjÀlva..

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella Àmnesprovet (Np) i skolÄr 5 genomförs. För att undersöka den frÄgan har vi tagit del av information och Äsikter frÄn Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet bestÄr bland annat av tvÄ rapporter (böcker) frÄn Skolverket. Intervjuerna Àr basen för denna undersökning dÄ det finns lite skrivet om detta Àmne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka Àr; Information/Kommunikation, LikvÀrdighet, LÀrarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella Àmnesprovet i skolÄr 5 Àr vÀldigt uppskattat bland lÀrarna, provet hjÀlper lÀraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem Àven ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.