Sökresultat:
2052 Uppsatser om Nationella miljömćl - Sida 56 av 137
LĂ€roboken i grundskolan
Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola.
Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.
Attityder till NO
Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansÄg fanns hos pedagogerna sjÀlva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolÄr samt vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade till lÀrande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolÄr F-6 och analyserade deras svar för att fÄ fram likheter och skillnader genom tillÀmpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. PÄ grund av att det Àr ett svÄrt Àmne och eftersom kÀrnÀmnena som mÀts genom nationella prov ofta gÄr före NO bedrivs inte sÄ mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolÄr.
Rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel.
I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.
Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?
Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.
Provkonstruktion för nÀtet : Validerat med BloomŽs reviderade taxonomi
Att skapa rÀttvisa prov Àr nÄgot av det svÄraste som finns för alla lÀrare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt anvÀnda BloomŽs reviderade taxonomi för att validera frÄgorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs pÄ dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som lÀser kursen programmering A pÄ gymnasienivÄ. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs pÄ dator, vilket ocksÄ visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad frÄn den norska undersökningen sÄ ökade ocksÄ flickornas resultat i min undersökning.
GrÀnsöverskridande hasardspel pÄ internet : ? kompatibelt med den svenska lotterilagen och EU-rÀttens bestÀmmelser om fri rörlighet för tjÀnster?
I Sverige Àr det förbjudet att bÄde anordna och frÀmja deltagande i hasardspel om inte tillstÄnd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, efterstrÀvas en sund och sÀker spelmarknad utan privata vinstintressen, dÀr de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige Àr det endast Svenska Spel och ATG som har tillstÄnd att tillhandahÄlla hasardspel över internet, men trots det bÄde tillhandahÄller och frÀmjar spelleverantörer som Àr etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet pÄ den svenska marknaden, vilket aktualiserar frÄgan huruvida EU-rÀtten ger nÄgot stöd för sÄdant grÀnsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestÀmmelserna om fri rörlighet för tjÀnster förutsatt att spelleverantören Àr etablerad i en annan medlemsstat Àn mottagaren av tjÀnsten. Denna frihet kan begrÀnsas pÄ grund av tvingande skÀl av allmÀnintresse sÄsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkÀnt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att sjÀlva avgöra vad som krÀvs för att skydda medborgarna.
AngÄende processer som underligger stimulifamiljaritet i episodisk namnigenkÀnning
I föreliggande studie undersöktes episodisk igenkÀnning av namn och dess relation till tvÄ olika former av pre-experimentell kunskap, namnfrekvens och celebritet. Frekvens operationaliserades som antalet trÀffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet trÀffar i massmediala webbsidor. Fyrtiosju studenter deltog i ett episodiskt igenkÀnningstest i en mixed modell design, dÀr 192 namn anvÀndes, vilka kombinerades till fyra olika grupper som variationer av de tvÄ faktorerna. Mellangruppsvariabeln var ökad uppmÀrksamhet för celebritet för den ena gruppen dÀr fpp instruerades att bedöma namn som celebra eller icke celebra, och ökad uppmÀrksamhet för frekvens för den andra dÀr fpp instruerades att bedöma namn som vanliga eller ovanliga. Celebritet var positivt och frekvens negativt associerat med korrekt igenkÀnning, och resultatet gav upphov till en generalisering av ordfrekvenseffektens förklaring till namn, varpÄ en namnfrekvenseffekt presenterades.
EU-lÀndernas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet : SjÀlvbestÀmmande med inskrÀnkningar
Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.
Miljöundervisningen i Är 7-9 FrÄn styrdokument till lÀrare
Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.
Den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorgen:nÄgra enhetschefers intryck
The aim of this text is to study how sectional managers in the care of the elderly work so as to promote basic human values. Semi-structured interviews generated qualitative data from five sectional managers. A hermeneutical approach was applied for interpreting the interviews. The result shows that the respondents are conscious of the fact that it takes a lot of long term work before a change in current procedures will happen. Also, the common everyday principles of work and basic values will continue to be part of the care of the elderly.
Skatt pÄ finansiella transaktioner - En studie över hur Sverige kan komma att pÄverkas av skatt
Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..
Globala virtuella team : Hur pÄverkas de av kulturella skillnader?
Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.
Regionala strategier för Nationell eHÀlsa. Strategier som bör följas regionalt för att realisera huvudmÄlen för nationell eHÀlsa.
Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.
Sjuksköterskans förutsÀttningar att implementera evidensbaserad omvÄrdnad: en systematisk litteraturstudie
Dagens sjuksköterskeutbildning gÄr under akademisk skolning och omvÄrdnad ska enligt lagar och författningar grundas pÄ vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och Àr dÀrigenom ett bevis pÄ hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frÄgestÀllningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar dÀr resultatet visade att sjuksköterskans förutsÀttningar för implementering av evidens i omvÄrdnaden underlÀttades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.
Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37
kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.