AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som hade av nĂ„gon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns Ă„r 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vĂ„rd och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad pĂ„ de svenska nationella riktlinjerna för vĂ„rd och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvĂ„rdnaden för personer med diabetes typ 2. OmvĂ„rdnaden skulle Ă€ven leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvĂ„rd.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angÄende skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pÄgick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frÄgestÀllning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklÀrare valde jag att precisera frÄgestÀllningen gÀllande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lÀrare och elever sjÀlva kan ha i Ätanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd trÄd genom skolans stadier, att lÀrare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

EU:s ramdirektiv för vatten har lett till omfattande förÀndringar av den svenska vattenförvaltningen och medför att Sverige numera Àr bundet av att uppfylla vissa krav gÀllande skyddet för och kvaliteten pÄ vatten. Ett sÀtt att skydda viktiga vattenresurser Àr att en lÀnsstyrelse eller en kommun beslutar om att inrÀtta ett vattenskyddsomrÄde enligt 7 kap. miljöbalken. Genom inrÀttandet av ett vattenskyddsomrÄde kan föreskrifter utfÀrdas med stöd av 7 kap. 22 § MB som inskrÀnker möjligheterna att förfoga över fastigheter inom det skyddade omrÄdet och förstÀrker vattenintresset gentemot andra intressen.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Resandet ökar i dagens samhÀlle och mÀnniskor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna Àr stor. Med hjÀlp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och fÄ dem att stanna lÀngre. Genom tekniken kan intressanta berÀttelser presenteras med bÄde ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krÀvs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingÄr i ett projekt, uppdelat i tre steg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..