Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och vÀrlden. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, dÀribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden Àr gastric bypass vilken för mÄnga patienter krÀver livslÄnga förÀndringar gÀllande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass Àr dumpingsymtom, vilka delvis kan begrÀnsas utifrÄn Àtbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostrÄd före och efter fetmaoperationer saknas i dagslÀget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och mÄltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgÄtt gastric bypass.Metod: En webbaserad enkÀtundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvÀmlighetsurval.

Det svenska samhÀllet Àr i hög grad invÀvt i vÀrlden utanför. Det som Àr viktigt hos oss Àr ofta lika viktigt hos andra. VÀrlden har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om vÀrlden som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stÄtt i centrum för diskussionen om den nya vÀrlden. Medlemskapet i EU har fÄtt det svenska samhÀllet att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förÀndringar.

Betongplattor pÄ mark Àr en ofta anvÀnd grundlÀggningsmetod. Trots detta Àr sprickbildning ett vanligt problem dÀr kraven pÄ maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och dÄ olika fuktförhÄllanden rÄder pÄ var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvÀrsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillrÀckliga analysermetoder att tillgÄ i normer.

I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher?s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten pÄ 1990-talet, framförallt klamydia. Unga Àr en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva ÄtgÀrder Àr stort. Ungdomsmottagningar bland andra vÄrdinrÀttningar Àr en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gÄ till som vÄrdpersonalen pÄ ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag Àr Àven mycket begrÀnsad.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lÀgger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet Àr yrkesÀmnena till stor del förlagda pÄ det som benÀmns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslÀrare och APU-handledare i syfte att ta reda pÄ hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har ocksÄ undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare pÄ APU-platserna fungerar..

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Det hÀr examensarbetet har sin utgÄngspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella pÄverkan pÄ elevernas fÀrdigheter i engelska, och hur den i sÄ fall ser ut. Eftersom spelet inte finns pÄ svenska Àr de flesta spelarna beroende av sina fÀrdigheter i engelska för att kunna förstÄ och göra sig förstÄdd i spelet. Arbetet utgÄr frÄn tre huvudfrÄgestÀllningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.