Sök:

Sökresultat:

860 Uppsatser om Nationell nivć - Sida 47 av 58

Papperslösa i arbetslivet. : En undersökning av inkluderande respektive exkluderande reglering pÄ nationell och internationell nivÄ i ett svenskt perspektiv.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

AnvÀndning av LiDAR och ArcGIS inom skogsbruk i Sverige

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och anvÀnds som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. LantmÀteriet genomför mellan Ären 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras frÄn denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

E-tjÀnsteutveckling i smÄ kommuner : En komparativ studie mellan tvÄ kommuner

Efter direktiv frÄn en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte Àven upp mÄlet att bli bÀst i vÀrlden pÄ att anvÀnda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnÄ denna mÄlsÀttning krÀvs insatser pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ. För att regeringen ska kunna uppnÄ sitt mÄl Àr man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press pÄ kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjÀnster i ökande takt.

Frihet frÄn vÄld i juridiken och praktiken : - En studie om papperslösa kvinnors möjlighet till skydd undan vÄld

I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott.  Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.

Vem beslutar om den nationella infrastrukturen? : En fallstudie av Norrbotniabanan

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Direkt skatt och fri rörlighet för kapital mellan EU och tredje land

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

Alkohol, vÄld och maskulinitet : En kvantitativ förstudie

SÄvÀl nationell som internationell forskning visar pÄ klara kopplingar mellan alkohol och vÄld. Sambandet Àr ÀndÄ problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig pÄ att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och vÄld bland mÀn. Mycket fÄ av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

Det upphandlingsrÀttsliga skadestÄndet. PrimÀrt, sekundÀrt eller en chimÀr?

För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.

Samverkan, miljöstrategi och verktyg, i beslutsprocessen för avfallsförbrÀnning

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.

Lean som utvecklingsmöjlighet för NCC:s koncept HÄllbar Renovering

Byggbranschen har lÀnge kÀnnetecknats av konservativt tÀnkande och höga produktionskostnader. Medan produkter i andra branscher stÀndigt förbÀttrats i hÄrd konkurrens, med högre kvalitet och lÀgre priser som följd, har obenÀgenheten för förÀndring inom byggbranschen hindrat utvecklingen. Idag har byggkostnaderna nÄtt sÄdana nivÄer att en genomgripande förÀndring mÄste till för att vÀnda kostnadsutvecklingen.Produktionsfilosofin Lean anvÀnds oftast vid nyproduktion som ett sÀtt att leda branschen i rÀtt riktning och sÀnka produktionskostnaderna. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda om Lean Àven kan anvÀndas vid upprustning och renovering. Lean hÀrstammar frÄn Japan dÀr filosofin utvecklats hos bilföretaget Toyota.

Sylvie EkstÄl Lundstedt och Ulrika Magnusson En studie kring informations- och dokumentationsutbyte vid övergÄng mellan Är fem och sex i grundskolan : ? att överlÀmna och ta emot information och dokumentation

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

AllmÀnhetens förtroende för revision -En studie av invÄnare i Göteborgs kommun

Bakgrund och problem: AllmÀnhetens förtroende för revision Àr en viktig faktor för sÄvÀlaktiemarknadens effektivitet som samhÀllets fortlevnad. Detta stÀrks bland annat av att en storandel av den svenska allmÀnheten direkt eller indirekt Àr Àgare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer Àr vÀsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om allmÀnheten har förtroende för revision samt hurett antal pÄ förhand utvalda faktorer pÄverkar detta eventuella förtroende.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare Àr ocksÄ offentliga bolag bortvalda i studien, dÄ dessa strukturellt skiljer sig avsevÀrtfrÄn övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgrÀnsats till allmÀnheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkÀtundersökning riktad till invÄnare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar frÄn 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats sÄvÀldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invÄnarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Lagen om Offentlig Upphandling : E-upphandlingens uppgÄng och affÀrsmÀssighetens fall?

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Vibrationsexponering pÄ arbetsplatsen?: Ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrd för implementering av Abetsmiljöverkets regler

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

Betydelsen av artikel 6.2 i Rom I-förordningen : Ska regler frÄn en eller tvÄ lÀnders lagar tillÀmpas pÄ konsumentavtalet?

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->