Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer pÄ nationell och regional nivÄ arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas Àven genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen Àr organiserad i Spanien pÄ nationell och regional nivÄ och hur dessa nivÄers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling.

Syftet med denna studie Àr att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utstÀllningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head frÄn 2006 och Nationalmuseums Lust & Last frÄn 2011. UtstÀllningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utstÀllningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa tvÄ utstÀllningar som exempel..

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgÄngspunkt delvis i de krav som stÀlls pÄ fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahÄlla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rÀtt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. PÄ grund av den litteraturbrist som rÄder i Àmnet har internet varit en sjÀlvklar kÀlla till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillÀmpas delvis i olika delar av verksamheten.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida lÀroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt pÄ de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur lÀrobokstexterna uttrycker demokrati, och dÀrigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. UtifrÄn huvudsyftet formuleras tvÄ delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har nÄgra sprÄkliga strategier för att nÄ ut till andrasprÄksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andrasprÄk. Materialet Àr en webbtext frÄn Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder frÄn Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign Àr metodologisk triangulering med enkÀter, intervjuer, anvÀndartester med andrasprÄksbrukare och textanalys utifrÄn testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Abstract Detta Àr en undersökning av diskursiva förÀndringar i lÀromedel. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrobokstexten i historielÀromedel har förÀndrats under de senaste decennierna. FrÄgestÀllning: Hur har diskursen kring framstÀllningen av socialismen förÀndrats i historielÀromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen Àr hÀmtade dels frÄn Staffan Selanders LÀrobokskunskap frÄn 1988 och dels frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en lÀromedelsanalys. Vad som undersöks Àr dÀrför de tre omrÄdena urval, stil och förklaringar.

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsÀttningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förstÄelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har anvÀnt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av vÄra data. Under tvÄ dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor pÄ en förskola dÄ de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av vÄra data genomfört multipla lÀsningar av vÄrt filmmaterial och analyserat vÄrt resultat med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vÄrt resultat visar enligt vÄr tolkning pÄ att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar bÄde inom och emellan de filmade situationerna.

Detta examensarbete handlar om bilder av lÀrare och lÀrarstudenter. Syftet Àr att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lÀrare. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: - Vad Àr det för bilder av lÀrare och lÀrarstudenter som skildras pÄ debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och LÀrarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med lÀraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de hÀr frÄgorna har en analys gjorts pÄ ledare och debattartiklar dÀr det talas om lÀrare och lÀrarstudenter. Studien har sin utgÄngspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Detta Àr en litteraturstudie av fyra lÀroplaners sprÄkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlÀgga de konstruktioner av elever i behov av sÀrskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och lÀroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien Àr utformad med diskursteori som grund. Det vill sÀga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framtrÀder ur Àldre och nyare texter i respektive plan.