Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.

Syftet med uppsatsen Àr att mer Àn ett decennium efter Berlinmurens fall jÀmföra om och hur den nationella identitetskÀnslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta vÀstberlinare frÄn tre generationer frÄn arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har prÀglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgÄr frÄn att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska vÀrderingar krÀvs för en nationell identitetskÀnsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade Àr att de idag kÀnner sig mer som tyskar Àn före detta vÀsttyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort sÄvÀl inom som mellan generationerna.

Diplomatiska försÀkringars legalitet behandlas utifrÄn gÀllande internationell och nationell rÀtt..

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet pÄ nationell och lokal nivÄ. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthÀndelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jÀmförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sÀnda hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (Àven kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de pÄ förhand tippade som helt överlÀgsna Sovjet), dokumentÀren om matchen, Do You Believe in Miracles frÄn 2001, och fiktionsfilmen Miracle frÄn 2004 som bygger pÄ nÀmnda match. Det resultat jag kommit fram till Àr att bÄde dokumentÀren och filmen om matchen Àr uppbyggda för att förstÀrka den amerikanska patriotismen.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

Den hÀr etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehÄllsanalys av tvÄ reklamfilmer frÄn 2013 och 2014 frÄn Volvo, samt genom fÀltobservationer pÄ Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter bygger pÄ Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehÄllsanalysen undersöks hur varumÀrkena anvÀnder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som Àr budskapsbÀrare av normer, vÀrderingar och mening. Undersökningen visar att varumÀrken som Ikea och Volvo upprÀtthÄller, reproducerar och konstituerar en förestÀllning om en svensk identitet och dÀrmed Àven den nationella gemenskapen..

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

In recent years, many efforts on nuclear disarmament and non-proliferations have been made by non-nuclear states and civil society. The dissatisfaction has motivated non-governmental organizations to pursue a ?humanitarian initiative? based on international conferences aimed at highlighting the humanitarian consequences of certain arms and nuclear weapons. This study examines the five key roles, according to Rapport et al. (2012), that civil society organizations have played in the establishment of arms control conventions, more specifically the Mine Ban Treaty, also called Ottawa Convention, and the Cluster Munition Convention.

AbstractVi har undersökt sjÀlvkÀnslans bakomliggande diskurs i artiklar frÄn dags- och populÀrpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet sjÀlvkÀnsla gentemot andra samhÀlleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet sjÀlvkÀnsla skildras i media och hur det kan pÄverka vÄr identitet, och vÄrt beteende i dagens individuella samhÀlle. Vi har ocksÄ stÀllt oss frÄgan om medias fokusering pÄ begreppet sjÀlvkÀnsla enbart Àr positiv eller om den kan fÄ negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om sjÀlvkÀnsla, upptÀckte vi att mÄnga skildrade sjÀlvkÀnsla som en lösning pÄ mÄnga av dagens sociala problem sÄ som stress, utbrÀnning och problematiska förhÄllanden mÀnniskor emellan.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprÀtthÄllandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÄket som en reflektion av en skribents vÀrderingar och allmÀnna vÀrldsbild. Genom att analysera den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhÀllelig kontext söker uppsatsen att besvara frÄgestÀllningar kring vÀrderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgrÀnsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÄgestÀllningar som stÀmmer vÀl in pÄ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÄ..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.