Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 dÄ den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om mÀnniskor utan arbete. Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berÀttelser frÄn ett sÄ kallat utanförskapsomrÄde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berÀttelser fram vilkas röst fungerar som motstÄndsberÀttelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berÀttelser bryter upp en stereotyp bild av mÀnniskor i ?utanförskapsomrÄden? som en passiv homogen grupp som stÄr utanför samhÀllet pÄ grund av arbetslöshet.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna huruvida ett specifikt samtida populÀrkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktÀrer befÀster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag hÀr en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument frÄn diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktÀrer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrÄn fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhÄllande till den skÄdespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprÀttandet av en gynnad dikotomi mellan mÀnniska och system konstruerar karaktÀrernas identiteter pÄ ett sÀtt som nÀstintill fullstÀndigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en undersökning av hur nationell identitet har framstĂ€llts i tre populĂ€ra, svenska filmer: SĂ€llskapsresan (1980), ÄnglagĂ„rd (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgĂ„ngspunkter som ligger till grund för uppsatsen Ă€r begreppet nationalism och dĂ„ frĂ€mst Benedict Andersons tankar om nationen som den förestĂ€llda gemenskapen, begreppet nationell film frĂ€mst utifrĂ„n Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som pĂ„ det omrĂ„det, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjĂ€lp av etnologiforskningen genomförs nĂ€ranalyser av ovan nĂ€mnda filmer som besvara frĂ„gan om hur svenskheten framstĂ€lls och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhĂ„llande till den bild etnologiforskarna framhĂ„ller och har framhĂ„llit genom Ă„ren.DĂ„ de utvalda filmerna Ă€r tre mycket populĂ€ra filmer med höga besökssiffror pĂ„ biograferna, Ă€r ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera nĂ„got kring hur filmerna och dess framstĂ€llning av svenskheten har mottagits av svenska folket, sĂ„vĂ€l publik som kritiker. Detta görs med hjĂ€lp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer frĂ„n filmskaparna sjĂ€lva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehĂ„ller liknande framstĂ€llningar av svenskheten som ocksĂ„ förefaller stĂ€mma vĂ€l överrens med sĂ„vĂ€l etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig sjĂ€lva och sitt land. Men ocksĂ„ att filmerna inte innehĂ„ller annat Ă€n stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av förestĂ€llda gemenskaper..