Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade vÀrlden med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad betrÀffar gemensam historia, etnisk sammansÀttning och förutsÀttningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig dÄ att tvÄ vÀldigt lika lÀnder som Ukraina och Vitryssland gÄr olika öden till mötes? Ukraina Àr idag en nation som Àr pÄ vÀg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre Àr en fullÀndad diktatur.Genom att studera lÀndernas sprÄk och identitet, samt det civila samhÀllets utveckling, finner vi att bÄda dessa faktorer haft en stor betydelse för lÀndernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom bÄda dessa omrÄden nÄtt lÀngre Àn i Vitryssland.

Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser pÄ bemötandet frÄn polisen. Den ger Àven en bild av hur polisen ser pÄ sitt bemötande med ovannÀmnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlÀtta för en sÄdan familj nÀr de kommer i kontakt med polisen. EnkÀter har lÀmnats till bÄde missbrukare, anhöriga och poliser, för att fÄ information om dera erfarenheter. De har fÄtt beskriva tankar och kÀnslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur normalitet skapas pÄ lÄst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön pÄ lÄst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi anvÀnder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktionismen. Vi anvÀnder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. VÄrt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal pÄ tvÄ lÄsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

The aim of this thesis is to examine how the EU directive 2004/35/EC on environmental liability impacts the Swedish administrative legal order. The thesis examines the directive through two main EU principles - the principle of good administration and the principle of procedural autonomy. The EU principle of good administration as a concept contains various procedural and substantive obligations that make up the subject for examination of the directive, both as regulated in the directive and as general principles of EU law. The directive is analyzed using a comparative method to determine to what extent the procedural and substantive principles of the directive impacts the Swedish administrative law, and weather or not the Swedish regulations comply with the EU principle of good administration.The results of the study shows that, althought there?s a general principle of national procedural autonomy, the EU principles of good administration do affect the Swedish administrative regulation in various aspects, through the implementaion of the directive on environmental liability as well as general principles of EU law.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

A1257Kraven pÄ företags sociala ansvarstagande har under de senare Ären ökat. Allt fler företag arbetar dÀrför med mÀnskliga rÀttigheter, miljöpÄverkan och en hÄllbar ekonomisk utveckling för att behÄlla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan Är 1999 initierade Global Compact och vÀdjade till vÀrldens företagsledare att tillsammans hjÀlpa till och skapa en bÀttre vÀrld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och dÀrför riktas vÄrt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera en grupp SO-lÀrares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har tvÄ fokusgruppintervjuer, med totalt sju lÀrare, analyserats. Samtliga lÀrare undervisar i SamhÀllsorienterade Àmnen i grundskolans senare Äldrar. UtifrÄn lÀrarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet tvÄ huvudsakliga kategorier dÀr grupparbete beskrivs som social fostran respektive Àmnesresurs. De tvÄ kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sÀtt att tala om gruppindelning och lÀraransvar.

I denna examensuppsats har jag granskat bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför sÀrskilda pro­blem för dess tolkning och tillÀmpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag pÄ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de Àndringar som jag anser Àr nöd­vÀn­di­ga för att fÄ en mer lÀttil­lÀmpad lag­­stiftning. Syftet har Àven varit att undersöka hur dessa Àn­dring­ar bör göras för att sÀker­stÀlla att bestÀmmelsen överensstÀmmer med de Ànda­mÄl som Sverige Äta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrÄn det ovan beskrivna syftet Àr uppsatsen upplÀgg enligt följande.

Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika Äsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som Àr och inte Àr övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och dÀrmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhÄller sig till. Dessa lokala diskurser Àr pÄverkade av deras direkta omgivning samt nÀrliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhÄller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som Àr auktoritÀr och fylld av tvÄng, och nÄgot som man inte har kontroll över.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Denna magisteruppsats bekrÀftar Mark Duffields teori om att liberala lÀnder frÄn vÀstvÀrlden anvÀnder humanitÀrt bistÄnd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade vÀrlden sÄ att de inte kan utgöra ett hot mot den egna sÀkerheten. Uppsatsen Àr en teoribekrÀftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter pÄ tio afrikanska lÀnder, vilka Àr mottagare av det svenska bistÄndet. Studiens teoretiska ramverk bygger pÄ nio begreppsdefinitioner, vilka Àven ligger till grund för Duffields egen forskning pÄ det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat vÀl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.