The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The research was based on a method consisting of an idea analysis and a discourse analysis. I am using both a discourse analysis and a critical ideology analysis as perspectives. These perspectives are also based on a general theory of late modernity.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Denna undersökning Àr en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning Àr att finns vilka diskurser som framtrÀder i de tre artiklarna. DÄ texterna analyserats med hjÀlp av diskursanalys har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och förÀldraskap framtrÀder i undersökningarna? II.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.

Föreliggande uppsats behandlar Ă€mnet vĂ€xelundervisning och hur denna undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan Ă„ren 1820 och 1846. Det studerade materialet Ă€r lĂ€rarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa Ă„r, vilka har analyserats med fokus pĂ„ de diskurser som framtrĂ€der i texterna. Studien Ă€r gjord utifrĂ„n ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebĂ€r att frĂ„gor om maktutövning och social kontroll stĂ„r i fokus.Huvudresultaten visar att vĂ€xelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förĂ€ndringar under den studerade tidsperioden, sĂ€rskilt gĂ€llande lĂ€rarens roll och metodens lĂ€mplighet för olika Ă€mnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förĂ€ndras och gĂ„r frĂ„n idel lovord till en mer nyanserad och mĂ„ttfull bild. Att fler idĂ©er Ă€n kunskapsöverföring genomsyrar vĂ€xelundervisningen framkommer ocksĂ„ bland annat genom att det finns sĂ„vĂ€l en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.

I samhÀllet finns det mycket text och mÄnga andra situationer som krÀver tolkning för att förstÄs. I skolan Àr det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmÄgan. Arbetet Àr riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det Àr ett forskningskonsumtionsarbete dÀr tidigare forskning och litteratur studeras. HÀr Àr det olika litteratur som belyser hur de tvÄ olika loggböckerna anvÀnds i undervisning. Syftet med arbetet Àr att undersöka forskning kring hur loggbok och lÀslogg kopplas till och anvÀnds i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och lÀslogg skiljer sig dels i anvÀndningsomrÄde och dels i innehÄll.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Sveriges miljömÄlssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. NÀr systemet antogs i Sveriges riksdag sÄ angavs 2020 som systemets slutÄr, till vilket den miljömÀssiga kvaliteten som miljömÄlen definierade skulle ha uppnÄtts. I dagslÀget har NaturvÄrdsverket dock bedömt att enbart tvÄ av de sexton nationella miljömÄlen kommer att nÄs, vilket pÄvisar hur Sveriges samhÀllsutveckling inte Àr i linje med den som miljömÄlssystemet föresprÄkar.I undersökningar som gjorts har det pÄvisats att det frÀmst Àr mindre kommuner som upplever att systemet Àr en stor utmaning. I denna fallstudie studeras sÄledes pÄ vilket sÀtt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömÄlen och vad som hÀnder dÄ beslut ska tas som frÀmjar en miljömÀssig hÄllbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien pÄvisar hur ekonomi ofta fÄr vara den bestÀmmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömÄlen fick en lÀgre prioritet.

Detta Àr en kvalitativ studie som  kartlÀgger synen pÄ personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester anvÀnds samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.UtifrÄn denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester anvÀnds för att kartlÀgga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom ocksÄ fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det Àr den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som Àr av vÀrde för att prognostisera framtida beteenden. UtifrÄn denna diskurs stÀller vi oss undrande till om det Àr kandidatens sjÀlvuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

Fysisk aktivitet Àr en faktor som bidrar till ökad hÀlsa och vÀlbefinnande. Trots det sÄ hÀnvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestÄende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrÄn kön, Älder och aktivitetsnivÄ samt upplevda barriÀrer och handlingsstrategier. Data samlades in frÄn trÀningsanlÀggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frÄgeformulÀr. FrÄgeformulÀret innefattade de teoribaserade formulÀren IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I donÂŽt find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.