Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framstÀllningen av moderskap i förÀldratidningar. Studien Àr kopplad till teorier om senmodernitet och anvÀnder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhÀlleligt existerande diskurser i materialet. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i förÀldratidningar? Denna besvaras med hjÀlp av tre delfrÄgestÀllningar:- Hur framstÀlls relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna pÄ i relationen?- Hur framstÀlls mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framstÀlls mammans relation med omvÀrlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri Àr Vi förÀldrar, FörÀldrar och barn samt Mama. Materialet har lÀsts med delfrÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..

Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 skakade om vÀrlden pÄ en rad olika sÀtt. Det blev en pÄminnelse för vÀstvÀrlden om deras egen sÄrbarhet. Terrorattacken blev startskottet i kriget mot terrorismen och den nationella sÀkerheten prioriterades. Resultatet blev att USA bröt mot de internationella lagarna och de mÀnskliga rÀttigheterna krÀnktes. Det kom avslöjanden om att tortyr anvÀndes pÄ det amerikanska fÄnglÀgret Guantanamobasen pÄ Kuba i syfte att fÄ information frÄn fÄngarna som skulle leda till att hindra framtida terrorattacker och pÄ sÄ sÀtt rÀdda liv pÄ civila.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förstÄelser av vÄrt samhÀlle skapas i den politiska debatten i det civila samhÀllet. I det civila samhÀllet debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skÀnker legitimitet Ät eller kritiserar rÄdande politik och samhÀllsordning. De stÀllningstaganden vi som vÀljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade pÄ vÄr egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska stÀllningstaganden görs med utgÄngspunkt i vÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle. VÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle och av vÀrlden Àr dock inte heller nÄgot helt okomplicerat.

Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa vÀrld som ett sÄ kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehÄll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprÀgel pÄ historisk empiri) och genom nutida exempel pÄ var och ett omrÄde försöka med egna invÀvda frÄgestÀllningar diskutera de problem som kan uppstÄ i försöket att rekonstruera forntiden..

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har prÀglat diskursen kring det rÀttfÀrdiga kriget med dess sÀrskilt utmÀrkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gÀllande diskussionerna kring rÀttfÀrdig krigföring. Studien visar ocksÄ att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nÀmnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemÀrkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus frÀmst pÄ dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rÀttfÀrdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rÀtt.

Syfte: Projektets syfte Àr att undersöka vilka bilder som Sportbladet mÄlar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic mÄlas upp av journalisten som i sin tur blir pÄverkad av lÀsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Genom att ta hjÀlp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kÀrnkraft pÄ Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgÄngspunkt i Gabrielsens toposanalys. SÀtt att inrama pÄ och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsÀttande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor Àr överlag mer kÀrnkraftsvÀnligt instÀllda Àn Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar pÄ ledarsidorna, till skillnad frÄn Aftonbladet.SÄvÀl kÀrnkraftskritiker som föresprÄkare kommer till tals pÄ debattsidorna i bÀgge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utstrÀckning Àn redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgÄngspunkt som inte anvÀnds av nÄgon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, Àr det faktum att samhÀllet Àr energiberoende i sÄ stor utstrÀckning som det Àr.

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.