?Bekymren med kärnkraftverket i Fukushima"
Retorisk framinganalys av opinionsjournalistiska diskurser om kärnkraft efter haveriet i Fukushima
RetorikFukushimaKärnkraftOpinionsjournalistikDebattartiklarLedareFramingInramningToposArgumentationMedia coverageDiskursRetorisk framinganalys
Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är. Infallsvinkeln att minskad konsumtion kunde vara en lösning på energiproblemen lyfts inte av någon.Studien visar exempel på hur även till synes ?neutrala? artiklar kan argumentera i en åsiktsriktning genom att inrama på likartade sätt som inom en viss diskurs, vilket kan inverka på hur de kommer att tolkas.