Studien ger en bild av hur tjÀnstemÀn pÄ regional och lokal nivÄ ser pÄ miljömÄlsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förstÄelse för hur tjÀnstemÀn, som aktivt arbetar med miljömÄlen pÄ en lÀnsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömÄlsarbetet och vilka faktorer som de anser Àr viktiga för ett lyckat miljömÄlsarbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju tjÀnstemÀn frÄn en lÀnsstyrelse och en kommun. Fokus har legat pÄ de intervjuade tjÀnstemÀnnens syn pÄ ÄtgÀrdsarbetet pÄ den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömÄlsarbetet Àr resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillrÀckligt mÄnga olika aktörer Àr delaktiga i arbetet, att det Àr ett brett omrÄde och att det Àr svÄrt att integrera miljömÄlen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Syftet med denna uppsats Àr att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa pÄ hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tÀnkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frÄgan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att diskutera förhÄllandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som stÄr pÄ löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda pÄ om historien som löpsedeln initierar, fortsÀtter pÄ samma sÀtt, utvecklas eller förÀndras i artikeln. Som följd för jag Àven en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltÀnkta lÀsaren möjligen kan skapa genom att enbart lÀsa löpsedeln respektive om lÀsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras pÄ kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant Ät mellan innehÄllet pÄ löpsedeln och innehÄllet i motsvarande artikel.

I vÄrt samhÀlle skapas och upprÀtthÄlls dagligen en genusordning, dÀr kvinnan underordnas mannen. Genom vÄrt sÀtt att uttrycka oss konstrueras och upprÀtthÄlls genusordningen, ofta omedvetet dÄ den Àr sÄ djupt rotad i oss att vi inte lÀgger mÀrket till den. Denna konstruktion, upprÀtthÄllandet av genus, sker i vÄrt samhÀlle likavÀl som pÄ SiS (Statens Institutionsstyrelse) sÀrskilda ungdomshem. VÄrt syfte med uppsatsen Àr dÀrför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen pÄ de sÀrskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mÄl i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrÀttades.

I den hÀr uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand Àr detta en uppsats som syftar till att utjÀmna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som rÄder inom sÄngundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgÄngspunkt frÄn ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vÄr studie pÄ frÄgorna: Vad kan begreppen innebÀra i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt i studien har innefattat tvÄ metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert dÀr nÄgra av röstkvaliteterna utfördes.

Psykiatrin Àr ett aktuellt Àmne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att nÄgot hemskt vÄldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgÀves sökt hjÀlp nÀr de anat att nÄgot hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det Àr lÀtt att genom medias rapportering fÄ uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka Àr brottsbenÀgna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och vÄldsbrott Àr dock enligt statistik inte pÄtagligt.

Föreningsauktionen Àr ett lÀgsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation frÄn föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville dÀrför undersöka hur företaget kan nÄ ut till fler potentiella kunder och pÄ sÄ sÀtt öka trafiken och buden pÄ deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen stÄr inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan anvÀnda reklam för att fÄ sin produkt kÀnd pÄ marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton lÀsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poĂ€ngFörfattare: Michael RĂŒbsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter frĂ„n offentliga personer. Uppsatsens mĂ„l Ă€r att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstĂ„ diskursens Ă„terverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer frĂ„n verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen Ă€r byggd pĂ„ litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen anvĂ€nds teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jÀmstÀlldhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förÀndrats i lÀroplanerna. Undersökningen gÄr igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och Àven de propositioner som ligger till grund av lÀroplanerna och analyserar dem utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Detta för att fÄ fram en fördjupad kunskap om hur jÀmstÀlldhets sÀtts i uttryck i respektive lÀroplan. Uppsatsen metod bestÄr av en diskursanalys som grundar sig pÄ Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jÀmstÀlldhetsarbetet har fÄtt ett större utrymme över tid, men Àven att jÀmstÀlldheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit prÀglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en Ätskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benÀmna industriproduktionsdiskursen. PÄ senare Är har det dock skett ett intÄg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som föresprÄkar en annorlunda syn pÄ livsmedel och produktionsvÀrden. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka konsekvenser som de bÄda diskurserna har för smÄskaliga ostproducenter. Jag utreder frÄgorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de bÄda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna Àr kopplade till en social praktik för smÄskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frÄgorna anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgÄr frÄn Norman Faircloughs tankar om disksurs som nÄgot avskiljt frÄn en social praktik. Genom att analysera texter frÄn jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner fÄr jag en förstÄelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.