Sökresultat:
767 Uppsatser om Narrativ innehćllsanalys - Sida 17 av 52
Mentorers betydelse, funktion och nytta för elever i gymnasieskolan : En narrativ studie kring mentorer och mentorskap utifrÄn ett elevperspektiv
The study describes six upper secondary school students? thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils? life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.
Har passionen för hÀstar ett kön? : att göras och göra sig till ridsportkille
Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mÀns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berÀttelser om ridsport. Annorlunda uttryckt Àr jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mÀns ridsportberÀttelser. Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras killarnas och mÀnnens könsgrÀnsöverskridande i berÀttelserna? Vilka normer och förestÀllningar kring kön och sexualitet blir synliga i berÀttelserna? Hur positionerar sig killarna och mÀnnen i förhÄllande till rÄdande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 killar och mÀn, 13 till 55 Är gamla, aktiva pÄ sÄvÀl bredd som tÀvlingsnivÄ i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.
NÀr lÀrare kommer ut ur garderoben : En intervjustudie med tre ickeheterosexuella lÀrare
Det hÀr examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lÀrare intresserar jag mig för hur verksamma lÀrare som inte Àr heterosexuella vÀljer att agera i frÄgan om öppenhet.Syftet Àr att synliggöra ickeheterosexuella lÀrare genom att analysera och tolka tre lÀrares berÀttelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lÀrare frÄn grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi pÄ min film, Garderoben, dÀr jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen Àr Àven en del i min konstnÀrliga gestaltning. I uppsatsen finns ocksÄ bilder frÄn nÀr jag anvÀnder min konstnÀrliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det hÀr examensarbetet befinner sig i fÀltet för livsberÀttelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att sprÄket inte kan skiljas frÄn det materiella, det kroppsliga.
Fermat : en intervjupodcast om svensk jazz
I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 frÄn ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar ocksÄ reflektioner kring nÄgra av författarens interpretationsmÀssiga val. Syftet med studien Àr att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman sÄvÀl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mÄl.
Reklam till förÀldrar och barn: hur ser den ut? : En studie om utseendet pÄ annonser riktade till barn respektive förÀldrar
Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.
Ungdomars uppfattningar av gymnasievalet: Motiv, pÄverkansprocesser och kÀnslor
En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .
Kulturkrockar som kan uppstÄ pÄ ett fritidshem : Krock eller konflikt i verksamheten
En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .
BerÀttelser frÄn gatan : En studie av berÀttelser I Situation Sthlm och deras retoriska potential att skapa identifikation, debatt och opinion
I denna kandidatuppsats undersöks berÀttelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna i tidningen bidrar till att uppnÄ tidningens publicistiska mÄlsÀttning. I det ingÄr det underordnade syftet att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna bidrar till att skapa identifikation hos lÀsarna. Materialet bestÄr av sex stycken berÀttelser som Àr tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berÀttelser handlar om hemlösa mÀnniskor som sjÀlva Àr försÀljare av tidningen. Uppsatsen bygger pÄ teorier om vad en berÀttelse Àr, berÀttelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.
Sex, vÄld och genuskonstruktioner : En psykoanalytisk feministisk filmstudie
I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrÄn feministisk teoribildning. Analysen utgÄr ifrÄn Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa stÀlls vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovÀrdighet..
Att vara mÄllös men mÄlmedveten : Elevers uppfattningar av textskapande i narrativ och beskrivande genre
Elevers möte med skolan innebÀr ett möte med ett brett innehÄll som innefattar en uppsjö av olika sÀtt att anvÀnda sprÄk. Denna variation i sprÄkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de sprÄkliga praktiker som kringligger texterna. NÀr det dÀremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begrÀnsad; detta gÀller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka förstÄelse inom omrÄdet.I studien intervjuades 12 elever i Ärskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.
Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?
Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.
Opera i Stockholm, à rstafÀltet
Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ Ă
rstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med Ă
rstafÀltets grönomrÄden och blir en knutpunkt som ocksÄ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgÄngspunkt Àr att berÀtta bÄde de operaanstÀlldas och publikens berÀttelse. Detta görs i projektets tvÄ huvudsakliga sektioner..
Corporate Social Responsibility ? Ett paradigmskifte i den nya tidens fo?retagande
Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.
Psykodynamiskt förhÄllningssÀtt i musikterapi : en intervjustudie med tre musikterapeuter utbildade pÄ psykodynamisk teorigrund
Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.
MĂ„ltiden och Autenticiteten : Habitus pa?verkan pa? uppfattningen av a?kthet i ma?ltidskontext
En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.