Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen Àr livslÄng och krÀver kunskap och förmÄga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svÄrt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet dÄ det kan pÄverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Kikhosta Àr en sjukdom som under de senaste Ären har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige tvÄ spÀdbarn i kikhosta. FolkhÀlsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bÀst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i vÀrlden har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna frÄga. En strategi Àr att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS Àr en neurologisk sjukdom som orsakas dÄ motoriska neuron i hjÀrnan och ryggmÀrgen successivt förloras och dör. DÄ den har ett snabbt förlopp med successiv försÀmring och slutligen dödlig utgÄng Àr det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. DÄ neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gÄ förlorad. Detta leder sÄledes till totalförlamning av kroppen.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vÄrdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med Ätta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Huvudresultatet var att vÄrdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekrÀftad.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Alzheimers sjukdom Àr en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som frÀmst drabbar Àldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjÀrnan. De vanligaste symptomen Àr demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i tvÄ olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullstÀndiga mekanismen bakom alzheimer Àr Ànnu okÀnd men tvÄ proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys Àr apolipoprotein E.

Sexualitet Àr en unik och viktig del av mÀnniskors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar Àr asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehÄllsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att Àlska och vara vÀrd att Àlska för den man Àr?, ?att den sexuella funktionen förÀndras av symptom och lÀkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern Àr viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvÀrdera och förÀndra?.