Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgÄngspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien Àmnar undersöka om skolutveckling Àr en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att sÀga om det?Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sÀtt att anvÀnda specialpedagogen.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna pÄ Arbetsförmedlingen genom frÄgestÀllningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet pÄ Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfÀllet för intervjuerna var inskrivna pÄ en arbetsförmedling i en smÄstad i VÀstra Sverige. För att nÄ en fördjupad förstÄelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership anvÀnts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa Äterfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att bÄda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en kÀnsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrÄn sitt respektive utgÄngslÀge. De hade vidare svÄrt att skapa sig en helhetsförstÄelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fÄtt ett gott mottagande.

Undersökningen som redovisas i den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀrares instÀllning och förstÄelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lÀrare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förstÄelse av PBS har förestÀllningskarta med intervju anvÀnts som metod. De olika förestÀllningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lÀrarnas förstÄelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan förestÀllningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lÀrarna hade olika förstÄelse av PBS och att de hade gjort olika lÀrdomar. En slutsats Àr att förstÄelsen inte har nÄgot samband med instÀllningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstÄtt  PBS som en lÀrprocess i vardagsarbetet har gjort lÀrdomar som de anser att de har kunnat omsÀtta i praktiken..

BakgrundEfter flera Ă„r av sjunkande elevresultat fick Ă„r 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte nĂ„r gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att Ă„ter införas 2014.SyfteStudiens syfte Ă€r att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors mĂ„luppfyllelse och elevers lĂ€rande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar rör hur sommarskolor Ă€r organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstĂ„s och tolkas utifrĂ„n Ă„ ena sidan samhĂ€llets krav pĂ„ mĂ„luppfyllelse och Ă„ andra sidan elevers behov och lĂ€rares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation anvĂ€nts.ResultatUndervisning och lĂ€rande i sommarskolan skiljer sig frĂ„n den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lĂ€rare emellan och att ett individanpassat arbetssĂ€tt anvĂ€nds i större omfattning.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? tvÄ sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och GÀvlebornas Äsikter om Arbetsförmedlingen?NivÄ: C-uppsats, grundnivÄ (kandidatexamen) 15hpHuvudomrÄde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen Àr en myndighet som ofta uppmÀrksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den hÀr undersökningen varatt kartlÀgga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda pÄ vad GÀvles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig strÀva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strÀvar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket Àr en utmÀrkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhÄlla.

A qualitative study of a senior high school staff's perceptions and experiences during a process of alteration..

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? tvÄ sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och GÀvlebornas Äsikter om Arbetsförmedlingen?NivÄ: C-uppsats, grundnivÄ (kandidatexamen) 15hpHuvudomrÄde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen Àr en myndighet som ofta uppmÀrksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den hÀr undersökningen varatt kartlÀgga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda pÄ vad GÀvles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjÀnst, som benÀmns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tilltrÀtt tjÀnsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger pÄ nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjÀnsten dÄ de har en större förstÄelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kÀnnedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjÀnst med tvÄ befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, Àr positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.