Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser pÄ rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förÀndringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser Àven mer sentida skolreformer dÀr övergÄngen frÄn ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergÄngen till den mÄl- och resultatstyrda skolan stÄr i fokus. I bakgrunden jÀmförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jÀmförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats pÄ en mÀngd omrÄden, sÀrskilt vad gÀller elevs rÀtt till att nÄ kunskapsmÄlen. Som analysverktyg i studien anvÀnds Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhÄller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar pÄ den interna organisationen i större utstrÀckning Àn tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

En nedĂ„tgĂ„ende trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras hĂ€r har som syfte att undersöka hur man via lĂ€roboken kan underlĂ€tta lĂ€rarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer sjĂ€lvstĂ€ndigt lĂ€rande förbĂ€ttras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta vĂ€sentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera nĂ„gra tidigare forskningsresultat vad gĂ€ller matematiklĂ€robokens utförande och anvĂ€ndande av idag. Resultatet frĂ„n denna litteraturgenomgĂ„ng verifieras och kompletteras i nĂ€sta steg via kvalitativa intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.

Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Denna rapport gjordes pĂ„ uppdrag av RĂ€ddningstjĂ€nsten Östra Skaraborg dĂ„ de kĂ€nde ett behov av att ha insatsplaner för olyckor vid transport av farligt gods. Rapporten innebĂ€r ett första skede i hur framtagning av insatsplaner ska gĂ„ till och hur de ska se ut. Behovet av insatsplaner kommer frĂ€mst frĂ„n att de ska verka istĂ€llet för den erfarenhet som Ă€r sĂ„ svĂ„r att fĂ„ för stora olyckor med farligt gods. Insatsplanen ska vara ett stöd i beslutsfattandet och pĂ„minna om viktiga Ă„tgĂ€rder. Det finns ingen speciell mall för hur en insatsplan ska se ut, dĂ€rför har inspiration hĂ€mtats frĂ„n andra rĂ€ddningstjĂ€nster och dokument med hur dess uppbyggnad kan se ut.För att bedöma vilka Ă€mnen som insatsplanerna skulle innehĂ„lla och var olycksscenariona skulle utspela sig sĂ„ gjordes en inventering av det farliga godsflödet i och genom regionen och dĂ€refter en sannolikhets- och konsekvensbedömning av detta.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristÄende skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristÄende gymnasieskolor. Malmö har valts som lÀgeskommun och författaren Àr verksam som lÀrare dÀr. Genom sÄvÀl innehÄlls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Effekter av SamhÀllets SÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett projekt som Àr finansierat av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete Àr en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegrÀnsande ÄtgÀrder pÄ svenska oljedepÄer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet Àr att utreda vilka olyckor som Àr mest frekventa samt vilka ÄtgÀrder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegrÀnsa dessa olyckor. MÄlet Àr att beskriva de tio ÄtgÀrder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgrÀnsats att enbart behandla oljedepÄer i Sverige som mellanlagrar flytande energibÀrare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat pÄ den svenska finansmarknaden. I studien ingÄr Àven att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen Àven till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förÀndras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att anvÀnda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre omrÄde har studerats för att mer djupgÄende undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden anvÀnts för att gripa an till mina forskningsfrÄgor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskÄdlig redogörelse gör jag Àven för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprÀttas och tillhandahÄlls i samhÀllet.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant frÄn Finansinspektionen och de tvÄ övriga med representanter frÄn de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhÄllit Àr att en förÀndring av regelverket gÀllande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

FrÄgorna som lades till grund för min studie, och som Àr direkt kopplade till de valda frÄgorna som anvÀndes i utvÀrderingsenkÀten för MÄl 3-projektet som SydskÄnska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lÀrarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken pÄverkan kan man se att lÀrarna tycker att de har haft över MÄl 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lÀrarna upplever att MÄl 3-satsningen har motsvarat deras önskemÄl om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lÀrarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av MÄl 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkÀterna för att kunna uppfylla önskemÄlen om att SydskÄnska forskargruppen ska bidra med en utvÀrdering och genomlysning av processen för MÄl 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrÄn de postmoderna kontexterna som lÀraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkÀtsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frÄgor som svarar pÄ frÄgorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrÄn varje rektorsomrÄde. EnkÀtsvaren pÄ de utvalda frÄgorna indikerar att majoriteten av lÀrarna pÄ SydskÄnska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen.