Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Abstract Olsson, Lisbeth (2011). TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse ? elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension ? pupilsŽstrategies and teachersŽmethods). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte var att undersöka elevers strategier nÀr de utvecklar god lÀsförstÄelse och att undersöka vad som pÄverkar och vilka faktorer som kan underlÀtta för eleverna nÀr de lÀser för att förstÄ. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlÀtta för elever med svÄrigheter med lÀsförstÄelse, men Àven hur specialpedagoger kan bidra till att elever fÄr möjligheter till en god lÀsutveckling. Studien genomfördes med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkÀter till elever i Ärskurs 5 och 6 pÄ en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar pÄ den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkÀterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrÄgor men fick Àven lÀsa bÄde en skönlitterÀr text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frÄgor, dÀr de fick berÀtta om sina strategival vid lÀsningen. Elever som nÄr god förstÄelse vid lÀsning anvÀnder djupare strategier som t.ex.

MÀkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksprogrammets hÀstinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksgymnasiets hÀstinriktning.

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knÀpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder pÄ internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lÀrande i specifika situationer ser ut, dÀr konflikthantering fÄr statuera exempel. För ökad förstÄelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom omrÄdet samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som anvÀnds innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien Àr gjord med kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrÄn deras befattningar inom poliskÄren.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.