Syfte: att undersöka hur talet om modersmÄlslÀraruppdraget framtrÀder bland fyra olika yrkeskategorier pÄ grundskolans verksamhetsnivÄ. Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, sÄsom annanhet och kosmopolitism har hÀmtats frÄn Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sÀtt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fÄtt bistÄ undersökningen med en diskussion kring mÄngkulturellt samhÀlle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor frÄn fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, tvÄ modersmÄlslÀrare, tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Samtalsmaterialet har utgÄtt frÄn frÄgeomrÄdet: modersmÄlslÀrarens uppdrag i skolan.

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Studiens syfte Àr att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsÀgare i Göteborgoch ett fackförbund framstÀlldes pÄ nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom Àgaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmÀrksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om hÀndelsen. Konflikten liknades vid flera tillfÀllenvid den bibliska berÀttelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framstÀlldesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr till exempelteorier om nyhetsframstÀllning och sprÄk.Vi kom efter vÄr undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten pÄ ett liknande sÀtt. I de flesta fall framstÀlldes salladsbarens Àgare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Varför har mÄnga företag och organisationer idag svÄrt att nÄ sina mÄl? Ledningar för organisationer har svÄrt att föra ut sina budskap och fÄ medarbetarna att följa fattade beslut. Den hÀr studien handlar om hur kommunicering av mÄl och ledningsbudskap tolkas och förstÄs av medarbetarna pÄ en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar Àven upp komplexiteten med att skapa ett varumÀrke pÄ en myndighet. I studien anvÀnds en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkÀt som dock Àven innehöll kvalitativa öppna frÄgor.

För den enskilde medborgaren Àr kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillÀmpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr dÀrför en vÀl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelÀgen. Detta gÀller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad Àr regelstyrd och att vissa regler inskrÀnker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rÀttigheter. Regeringen har pÄ senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus pÄ regelefterlevnad och med sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till tillsynsobjektet. I dag finns rÀttslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, SÀkerhets och integritetsskyddsnÀmnden samt JO och JK.

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete Àr att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka anvÀndandet av trafikljusmodellen med betoning pÄ det specialpedagogiska omrÄdet. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mÄl och innehÄll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjÀlp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska fÀrdigheter som behövs för att pÄ ett bra sÀtt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsÀttningar för ett klassrumsklimat i vilket att lÀra ut och att lÀra in sker sÄ effektivt, positivt och innehÄllsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen anvÀnder man sig av olika signaler för nÀr eleverna kan rÄdfrÄga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar sjÀlvstÀndigt med sina uppgifter. En enkÀt angÄende anvÀndandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. BÄde pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade pÄ eleverna blev mera rÀttvis och att eleverna kunde koncentrera sig bÀttre pÄ uppgifterna.

SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet anvÀnts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har anvÀnts bÄde i inlÀrningssituationen och för att frÀmja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgÀnglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ??att dansa istĂ€llet för att brottas? Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (?Dancing Instead of Wrestling? Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). ArbetssÀtt i sÀrskolan, utifrÄn enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. MÄlet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssÀtt som nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i deras arbete i sÀrskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssÀtt. Med arbetssÀtt menas metoder och hjÀlpmedel som frÀmjar lÀrandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjÀlpmedel som anvÀnds pÄ den undersökta grundsÀrskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsÀttningens inverkan pÄ individen.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.