Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). FörÀldrars upplevelser av att leva med barn med funktionsnedsÀttningar (Parents? experiences of living with children with disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förÀlder innebÀr för mÄnga en stor omtumlande upplevelse.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

I dagens medielandskap lever mÄnga mÀnniskor en stor del av sitt liv genom digitala medier, nÄgot som Àven pÄverkar skolvÀrlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lÀrarrollen och svenskÀmnet. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medierÄd. Syftet med studien Àr att genom svensklÀrarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstÄ den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskÀmnet. Min hypotes Àr att dagens lÀrare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Fakulteten för lÀrande och samhÀlle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 SÄngstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sÄngstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att vÀlja ett kvantitativ metod, enkÀtundersökning, har jag valt att undersöka ÀmnesomrÄdet med sÄ liten pÄverkan som möjligt frÄn mina egna uppfattningar och vÀrderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jÀmlik organisation dÀr arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sÄngstund eller inte pÄ sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sÄngstund varje vecka pÄ sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lÄng tid tillbaka. Ledarskap har stÀndigt varit aktuellt att diskutera och mÀngder med litteratur har publicerats inom Àmnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat pÄ den högsta ledaren i organisationen, den sÄ kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nÀmns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med bÄde ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper Àr nÄgonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr nÄgot som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hÄlla med om.

Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning Àr artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan Àndras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns pÄ redaktionen och i vilken utstrÀckning Àndringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rÀttelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar pÄ dessa frÄgor har tvÄ tolvtimmarsstudier genomförts pÄ SvD.se.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nĂ„ en utökad dialog med hjĂ€lp av molntjĂ€nster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.

Persson, Lotta (2007). LÀrarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lÀrare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frÄgor om lÀrares syn pÄ kunskap och hur resonemangen förhÄller sig till lÀroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om lÀroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter pÄ kunskap som Àr relevanta för studien. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med tvÄ gruppintervjuer i tvÄ olika lÀrlag ville jag se vilka tankar och aspekter lÀrare i grundskolans senare del har pÄ skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att lÀrarnas kunskapssyn har ungefÀr samma aspekter som lÀroplanen, men de anvÀnder inte terminologin i form av fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för vÄld, vilka inom polisen benÀmns som riskanalyser, Àr numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen anvÀnder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt anvÀndbara. Dock Àr det fÄ polismyndigheter som arbetar aktivt och ÀndamÄlsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn arbetar personsÀkerhetsenheten för att frÀmja tillÀmpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: UtifrÄn polisers upplevelser undersöka förutsÀttningar för och begrÀnsningar av de strukturerade riskanalysernas tillÀmpning inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn.

Undersökningen behandlar demokratins framvÀxt i skolan samt lÀrarnas syn pÄ vad det innebÀr att arbeta pÄ ett demokratiskt sÀtt med elever. Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och följa lÀroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns nÄgot samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har Àven lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat Ätta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika lÀroplaners historia.

Det finns tvÄ starka synsÀtt pÄ en IT-investering, det ena synsÀttet fokuserar pÄ hÄrda delar sÄsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsÀttet fokuserar pÄ hur systemet pÄverkar anvÀndare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa tvÄ aspekter behöver beaktas för att förstÄ sig pÄ sÄ mÄnga olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien Àmnade att undersöka i vilken utstrÀckning en myndighet under sin IT-investering anvÀnde detta holistiska synsÀtt. Förstudien som ledde fram till denna studien Àr utförd av ett forskningsinstitut, pÄ samma IT-investering men med IT-management som angreppssÀtt.