Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

En inventering av hĂ€stgĂ„rdar gjordes i Degerfors kommun inom Örebro lĂ€n. Inventeringen skulle ge den nya kontrollmyndigheten, lĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n, en kartlĂ€ggning av antal hĂ€stgĂ„rdar som fanns i kommunen samt information om djurskyddslĂ€get pĂ„ dessa gĂ„rdar. Totalt identifierades 85 hĂ€stgĂ„rdar. För att bedöma hur djurskyddet upprĂ€tthölls pĂ„ de inventerade gĂ„rdarna anvĂ€ndes en inventeringschecklista som utformades som en del av denna studie. PĂ„ grund av pĂ„visade brister i djurhĂ„llningen pĂ„ 11 gĂ„rdar, följdes sex av dem upp genom en djurskyddskontroll av lĂ€nsstyrelsen.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Rapporten utvÀrderar produkter som skickas till katastroflÀger för att underlÀtta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger pÄ det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, fÀrdigförpackat katastroflÀger. Detta ska kunna skickas och sÀttas upp var som helst i vÀrlden. Projektet gÄr under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. LÀgret ska ocksÄ tillhandahÄlla skol- och fritidsverksamhet.

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Den första april 2010 bildades myndigheten Trafikverket som har till uppgift att ansvara för infrastrukturinvesteringar inom sjöfart, luftfart, vÀg och jÀrnvÀg. I denna brytningstid för infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn har vi valt att undersöka hur cb-analyser skulle kunna anvÀndas inom sjöfartsnÀringen. Vi har med hjÀlp av CBA-teori resonerat kring hur detta skulle kunna anvÀndas inom sjöfarten i praktiken. Till hjÀlp har vi haft den mest anvÀnda litteraturen om CBA samt rapporter frÀmst frÄn SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och Sjöfartsverket.En viktig poÀng med den hÀr uppsatsen Àr att alla infrastrukturprojekt inom transportsektorn ska utredas likvÀrdigt. Om inte trafikslagen bedöms pÄ liknande grunder riskerar de lönsammaste investeringsprojekten att felaktigt bortprioriteras.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjÀnster inom resefri teknik, detta för att sÀljande tjÀnsteföretag ska kunna fÄ förstÄelse om hur de kan lÀgga upp sin marknadsföring och försÀljningsstrategi. Syftet var ocksÄ att jÀmföra om inköpsbeteendet i teorin stÀmmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstÄ inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som Àr viktiga vid val av tjÀnsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, NaturvÄrdsverket samt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig nÄgot frÄn köp-fas modellen dÄ myndigheterna inte alltid anvÀnder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Berggren, Lars & BĂ€ckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjĂ€nster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. LĂ€rare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lĂ€rande i skolan. Hur fĂ„r man- och kan man fĂ„ stöd genom olika molntjĂ€nster, s.k.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vÄgar inte dö?. En kvalitativ undersökning om förÀldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa oro och förhoppningar hos förÀldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svÄrigheter, för att fÄ en djupare förstÄelse för och förbÀttring av familjens situation.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning Àr att studera hur gymnasieskolans lÀroplan tolkas och om styrdokumentens mÄl nÄr ut till eleverna pÄ det sÀtt som avses och, som en följd av detta, om lÀrares och elevers förvÀntningar pÄ vad eleverna ska lÀra sig stÀmmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt Àmne ? estetisk kommunikation ? inom musikomrÄdet pÄ estetiska programmet beskrivs i lÀroplanen, hur Àmnet tolkas och förmedlas av en grupp lÀrare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i tvÄ klasser pÄ musikinriktningen pÄ estetiska programmet, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera lÀroplansteori och lÀroplanshistoria gÄr det att se en mÀngd olika parametrar vad gÀller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och Àmnens olika vÀrden i jÀmförelse med varandra, vilka alla Àr faktorer som kan vara till hjÀlp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har anvÀnt rör sig frÀmst inom lÀroplansteori och estetiska lÀroprocesser.

Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.