Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Syftet med undersökningen Àr att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielÀrare i de ekonomiska Àmnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmÀnhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lÀrare ser pÄ utveckling pÄ elevnivÄ, lÀrarnivÄ samt av skolan som helhet och pÄ hur de ser pÄ sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lÀrarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivÄerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrÄn faktorer som kan ha betydelse för en lÀrares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer sÄsom: var lÀraren stÄr i sin yrkesutveckling, yttre pÄverkan i form av arbetsmiljö, inre pÄverkan i form av förvÀntningar och motivation, hur lÀraren ser pÄ förÀndring och sin roll i denna.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Syfte: Att studera hur rektorer ser pÄ specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frÄgor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvÀrldar och deras upplevelser. Deras berÀttelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av fenomenologisk livsvÀrldsansats. För att förstÄ rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrÄgor har vi anvÀnt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvÀrldsfenomenologi.Metod: För att fÄ en förstÄelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och fÄ en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvÀrldsansats.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka de attityder som lÀrare och skolledarehar till förÀndringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrÄn deerfarenheter som de sjÀlva berÀttade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förÀndringar som skolutveckling innebÀr. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförÀndringar kan kopplas till attityderna och att de Àven har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att lÀraresattityder delvis beror pÄ förÀndringarnas karaktÀr och Àven vissa andra saker. DÀrförbör man ta detta i beaktande nÀr man ska bedriva skolutveckling..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen Àr att fÄ en bild av hur skolledare och lÀrare ser pÄ kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med Ätta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjÀlp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lÀrare talar om skolutveckling pÄ disparata sÀtt i medarbetarsamtalet men ocksÄ att förberedelser och feedback pÄ medarbetarsamtalet skiljer sig Ät och upplevelsen av medarbetarsamtalet Àr dÀrför att det inte pÄverkar skolutvecklingen pÄ de tvÄ gymnasieskolorna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans Är F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? KÀnner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt VÄga Visa? Studien Àr en enkÀtstudie. EnkÀten Àr utformad som en strukturerad enkÀt med en öppen frÄga dÀr pedagogen fick ge sin egen syn pÄ fortbildning. Det Àr 41 pedagoger frÄn fyra grundskolor i en kommun som har svarat pÄ enkÀten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade nÄgon gemensam uppfattning om vem det Àr som organiserar och planerar deras fortbildning.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang. Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.