Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

I den hÀr artikeln undersöks implementationen av ett Àrende och handlÀggningssystem kallat Platina vid LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anstÀllda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fÄtt ett fÀrdigt system utan ett som krÀver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som stÀlls pÄ det. Det finns Àven en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten lÀggs ner pÄ grund av organisationsförÀndringar..

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pĂ„gĂ„ i flera Ă„r med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmĂ€rksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som Ă€r relevanta delar i ett sĂ„dant projekt. Dessa uppfattningar jĂ€mförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar pĂ„ att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del Ă€r i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en trĂ€ffbild, som exempelvis innefattar elevers Ă„lder, lĂ€rares uppfattningar och Ă€mneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att öka elever intresse.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

Syftet med denna undersökning var att studera förestÀllningar om skolutveckling och utvÀrdering hos lÀrare och rektorer vid tvÄ kommunala musikskolor. Studien syftade Àven till att undersöka förestÀllningar om utvÀrderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de förestÀllningar som framtrÀtt. Skolutveckling och utvÀrdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter Àr av den uppfattningen att skolutvecklingen Àr vÀldigt viktig för musikskolan. Vi har Àven kunnat se att förestÀllningarna om utvÀrderingens roll i skolutvecklingen Àr beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvÀrdering.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jÀmförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har frÀmst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.