Offentlig upphandling Àr inte endast ett sÀtt att tillförskaffa sig varor, utan kan ocksÄ anvÀndas som ett samhÀllspolitiskt instrument för att verka för sociala mÄl som stÀllts upp. Hur de varor och tjÀnster som upphandlas produceras inverkar pÄ de arbetsrÀttsliga och sociala förhÄllandena i leverantörskedjan, och genom att stÀlla sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstÀrka förtroendet hos invÄnarna. Trots en omfattande EU-rÀttslig reglering pÄ omrÄdet Àr det idag dock osÀkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att stÀlla arbetsrÀttsliga krav pÄ leverantören av upphandlingsföremÄlet. Syftet med uppsatsen Àr att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan stÀlla arbetsrÀttsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebÀra nÄgra förÀndringar för den upphandlande myndigheten vad gÀller möjligheten att stÀlla arbetsrÀttsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns nÄgon klar grÀns vilka arbetsrÀttsliga krav den upphandlande myndigheten fÄr stÀlla pÄ leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att stÀlla ett arbetsrÀttsligt krav torde föreligga om kravet stÀlls sÄsom ett tilldelningskriterium, dÄ EU-domstolen har klargjort att sociala krav fÄr stÀllas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremÄlet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjÀnst produceras.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Syftet Àr att försöka förstÄ vilka och teoretiskt belysa hur elever och lÀrarstudenter har lÀrt sig att behÀrska och utvecklat digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. Undersökningsmetoden Àr kÀllanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lÀrarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten Är 2007 till och med vÄren Är 2009. Det Àr en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lÀrarstudenter och elever har tillÀgnat sig och projekten har Àven betraktats utifrÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer pÄ Teleborg Centrum, VÀrdegrundtema pÄ Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att bÄde lÀrarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. LÀrarstudenter har Àven varit verksamma som handledare och hÀrigenom bidragit till att elever mer Àn de sjÀlva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter..

Uppsatsens syfte Àr en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolÄr 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen bestÄr av Ätta intervjuer med fyra rektorer och fyra lÀrare. IntervjufrÄgorna bygger pÄ att fÄ en insikt om rektorer och lÀrares instÀllning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hÀlsa styrker behovet av rörelse.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang. Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur. Fallstudien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Denna uppsats behandlar skolans vÀrld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser pÄ att undersöka och utvÀrdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmÀnhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt anvÀndningsomrÄde, mötesanteckningar, för att underlÀtta införandet pÄ sikt genom att ta mindre delproblem Ät gÄngen.Till grund för arbetet kommer flera rapporter frÄn Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet gÄr ut pÄ att ta fram de krav skolpersonalen har till omrÄdet, samt att utvÀrdera nÄgra olika verktyg pÄ markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och fÀrdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvÀrderingen kommer kraven, frÄn personal pÄ tvÄ olika referensskolor, att vara.Till hjÀlp för utvÀrderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att anvÀndas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemÄl som bör tillgodoses för att ett ökat anvÀndande skall ske..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Hur gör vi frisöreleverna mer anstÀllningsbara?.

UtlandstjÀnstgöring kan för mÄnga vara en spÀnnande del i yrkeskarriÀren. En mission i utlandet innebÀr möten med andra kulturer, frÀmmande sprÄk, insikt i frÀmmande lÀnders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. TjÀnstgöringen utomlands ger ofta mersmak, vÀljer man att Äka ivÀg en första gÄng sÄ följer gÀrna fler missioner. Polismannen samlar pÄ sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjÀnstgöring ger. Med hjÀlp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst frÄn myndighetens sida samt visa pÄ hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Vilka möjligheter har lÀrare att pÄverka inriktningen pÄ utvecklingsarbetet pÄ den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lÀrarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien Àr att ta reda pÄ den syn nÄgra lÀrare pÄ gymnasiet har pÄ sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgra gemensamma mönster i lÀrarnas sÀtt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att pÄverka. I arbetet ges en bakgrund och nÄgra teoretiska utgÄngspunkter kring skolframgÄng, skolan som lÀrande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en skÄnsk kommun har genomförts. Det Àr i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling Àr egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Detta Àr en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om lÀsförstÄelse i en medelstor svensk kommun dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vÄr undersökning har visat pÄ att det brister i forskningsförankringen i bÄde implementering och de olika delarna av innehÄllet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svÄrt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har sÀrskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och lÀsförstÄelse..