Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.

ALS är en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige årligen drabbar ca 200 personer. Beroende på var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen är muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvårigheter, fascikulationer, sväljsvårigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen är för tillfället obotlig med dödlig utgång. Kroppen är en människas redskap i världen.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvärderingen av behandlingen av dessa patienter är mätning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mäta ledrörlighet används ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan använda samma referens vid varje mätning. Om man kan använda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmått och därmed minskas risken för fel.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom är optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsättningar och smärtproblematik. Fatigue är ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan även behandlas med exempelvis träning. Flertalet studier visar på att träning kan minska fatigue.

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan.

Bakgrund: Stretching tros kunna förlänga muskelfascia, senor, ligament och öka en muskels tolerans för sträckning, så att muskeln kan slappna av längre in i rörelsen. Många teorier finns om vilken effekt stretching kan tänkas ha. Ett av dessa omdiskuterade områden är om stretchingen kan minska risken att drabbas av skador inom idrotten, något som i hög grad berör den sjukgymnastiska professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vilken evidens som föreligger för att stretching kan förebygga skador hos idrottsaktiva, samt diskutera vilket kliniskt värde detta kan tänkas ha för sjukgymnastyrket. Metod: Rapporten var en systematisk litteratursammanställning.

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner är vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. Utmärkande för en triggerpunkt är en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstår ett så kallat local twitch response.

Bakgrund: En stram muskel kan orsaka ett försämrat rörelsemönster som i sin tur kan vara orsaken till skada, detta kan dock motverkas genom stretching (töjning). Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur och om rörelseökning i hamstringsmuskulaturen skedde genom töjning med KAT-metoden respektive statisk töjning under en töjningsperiod på tre veckor. Metod: Förloppet kring stretching av hamstringsmuskulaturen undersöktes genom töjning varannan dag under 10 interventionstillfällen. Studien genomfördes som en Single-Subject Experimental Design (SSED). Baseline och withdrawalmätningar grundlades där inga töjningar utfördes.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner är vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. Utmärkande för en triggerpunkt är en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstår ett så kallat local twitch response.

Stretching används dagligen efter fysisk aktivitet av allt från motionärer till elitidrottare i syfte att öka muskellängden eller minska träningsvärk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlängas upp till 130 % av sin ?normala? längd i viloläge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som händer med muskeln vid stretching, både sensoriska och mekaniska teorier där man tror att det sker en förändring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning är gjord inom området, men huruvida muskeln förlängs eller ej framgår inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter är.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka muskelaktiveringen i tre muskler (övre trapezius (ÖT), serratur anterior (SA) och nedre trapezius (NT)) under sex olika skulderstabiliserande övningar samt undersöka eventuella sidoskillnader. Syftet var även att undersöka om specifika skulderstabiliserande övningar i slyngor kunde öka aktiveringen i främst SA samtidigt som aktiveringen i ÖT minskar, hos friska individer, jämfört med nuvarande rekommenderade övningar på stabilit underlag. Aktiveras SA och NT mer vid slyngbaserade övningar än vid övningar på stabilt underlag? Visar studiens slyngövningar mindre aktivering i ÖT än övningar på fast underlag? Ses någon sidoskillnad mellan höger och vänster kroppshalva under utförandet av samtliga skulderstabiliserande övningar?MetodTio friska kvinnor (medelålder 36år) deltog i studien. Aktiviteten i tre muskler (ÖT, SA, NT) registerades billateralt under sex olika skulderstabiliserande övningar med elektromyografi (EMG).

Knäleden är den kopplingsstation där kroppens längsta hävarmar möts och utsätts därigenom för stora påfrestande krafter. Vävnader som bidrar till knäets stabilitet inkluderar ledens utformning, ledkapsel, ledband, senor, muskulatur och nervsystemet. Vid främre korsbandsruptur (ACLD) och efter främre korsbandsrekonstruktion (ACLR) har man sett att muskelaktiveringsmönstret, den neuromuskulära kontrollen, är förändrad. Senare års forskning har intresserat sig för detta då musklernas aktiveringsmönster tros kunna ha betydelse för knäets funktion. Kunskap om muskelaktiveringsmönster kan därmed vara en viktig del i den framtida behandlingen av patienter med ACLD samt ACLR.