Handledning Àr en metod för lÀrande och utveckling som anvÀnds pÄ arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen Àr den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle fÄ en djupare kunskap om specialpedagogens syn pÄ handledning.För att fÄ svar pÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingÄtt i studien, dÀr vi i intervjuerna utgÄtt frÄn en intervjuguide med halvstrukturerade frÄgor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn pÄ handledning till största delen överensstÀmmer med den litteratur som finns i Àmnet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lÀrarna i religionskunskap i grundskolans senare Är lÀgger i begreppen frÀmlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lÀrare uppfattar att religionskunskapsÀmnet har nÀr det gÀller att förebygga och motverka frÀmlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utstrÀckning dessa religionskunskapslÀrare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och frÀmlingsfientlighet. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslÀrare i grundskolans senare Är. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen frÀmlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmÀnna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsÀmnets uppdrag vad gÀller att förebygga och motverka detta. DÀrutöver belyses didaktiska tillÀmpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och frÀmlingsfientlighet.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees? role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i den svenska grundskolan ser pÄ sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. UtifrÄn syftet med uppsatsen Àr frÄgestÀllningarna följande:1. Hur ser nÄgra lÀrare pÄ sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser nÄgra lÀrare pÄ sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Det övergripande syftet Àr att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrÄn detta kartlÀgga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att dÀr igenom jÀmföra och belysa kÀrnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk dÀrför att arbetet initialt utgÄr frÄn nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillÀmpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter frÄn tvÄ skilda kommuner har medvetet valts ut dÀrför att alla Àr direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjÀnsteomrÄden.

Bakgrunden till denna studie Àr den aktuella brist pÄ jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien Àr att öka kÀnnedomen om hur jourförÀldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar pÄ att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det dÀr av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapslÀget som tidigare forskning visar pÄ ger en bild av att jourfamiljer Àr ett relativt outforskat omrÄde och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget Àr Àn mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsförÀldrar frÄn fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.