Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framstÀllt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslÀra, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en nÀrlÀsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande pÄ företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen stÀller pÄ en apologia.

VÄrt syfte Àr att titta pÄ den nya speciallÀrarutbildningen som startar vÄren 2008 och att se vilka tankar den vÀcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och fÄ fram deras kÀnslor och reaktioner pÄ utvecklingen inom det specialpedagogiska omrÄdet. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och speciallÀraren Ät och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns ocksÄ med för att fÄ ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska stÄndpunkter i Àmnet.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

MÄnga 5-Äriga barns vardagsliv Àr knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har pÄ senare Är fÄtt ett tydligare pedagogiskt uppdrag pÄ grund av införandet av förskolans lÀroplan Är 1998, vilken reviderades Är 2010. I och med förskolans förtydligade lÀrande-uppdrag sÄ undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lÀrande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda Är 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och Àven frÄn den utvecklingspedagogiska lÀrandeteorin. Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ hur förskolebarn beskriver sitt eget lÀrande.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som hÀnder nÀr det sker ett samarbete mellan skolans lÀrare och kulturpedagoger. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, nÀr de estetiska lÀroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn pÄ kultur och estetik. DÀrefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska lÀroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhÄllande till skolan och hur detta Àr stÀllt i relation till ett förÀnderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen Àr utförd med semistrukturerade intervjuer utifrÄn ett subjektivt urval. VÄr analys visar pÄ att sÄvÀl lÀrarna som kulturpedagogerna pÄ olika sÀtt förhÄller sig till estetikens möjligheter i lÀrandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom bÄde ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lÀrarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

Under min praktik inom landstinget i VÀstra Götaland, VÀstra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i VÀst, sÄ blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillvÀxtmotor kan se ut. Kultur i VÀst Àr en av flertalet kulturutförare vars verksamhet Àgs av VÀstra Götalandregionen. Det finns Àven de organisationer och föreningar som agerar pÄ uppdrag av VÀstra Götalandsregionen genom samarbeten..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.