Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Sett utifrÄn producentens perspektiv har pitchen blivit en vÀldigt central del i arbetet nu jÀmfört med vad den var mellan 1956 och 1987 dÄ SVT hade monopol pÄ TV-Sverige och enbart anvÀnde sig av sina egna produktioner. Idag ser bilden helt annorlunda ut. Kommersiella kanaler, och Àven SVT, köper in TV-program frÄn produktionsbolag. Jag ska tillÀgga att SVT fortfarande, och Àven TV4, till viss del producerar sina egna program, men lÄngt ifrÄn alla. Pitchen kan upplevas som liten och betydelselös i ett stort sammanhang, men trots att den Àr en liten del Àr den otroligt viktigt.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förskolans musikaktiviteter kan anvÀndas som ett verktyg för att frÀmja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv pÄ musikaktiviteter i förskolan och tar sÄledes avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien Àr gjord i etnografisk anda med hjÀlp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har dÀrefter analyserats utifrÄn tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrÄn de situationer dÀr deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framtrÀder i verksamheten pÄ flera olika sÀtt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör pÄ sÄ sÀtt sig sjÀlva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

LÄgt protein- och energiintag Àr vanliga kÀnnetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsÀtter ofta det otillrÀckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella ÄterhÀmtningen. Syftet med denna studie Àr att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frÄgestÀllningar efterstrÀvas att besvaras: Hur pÄverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet Àr Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd ? modellen.

OhÀlsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 Àr exempel pÄ sjukdomar som kan undvikas genom en förbÀttrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete Àr att undervisa patienter i hur de kan förÀndra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvÄrd. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus pÄ livsstilsförÀndring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Bakgrund och problem: Belöningar anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel till att motivera deanstÀllda och fÄ dem att agera i företagets intresse. För att Ästadkomma ett bra samspelbehöver organisationen ha förstÄelse för hur belöningar kan bidra till motivation. Men vadsom motiverar de anstÀllda kan skilja sig Ät. Hur bidrar olika typer av belöningar tillmotivation?Syfte: Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva vilken roll olika typer av incitamentspelar utifrÄn Maslows teorier kring mÀnskliga behov.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Syfte: VÄrt syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka, sÄvÀl teoretiskt som praktiskt vilken roll IR spelar pÄ den svenska aktiemarknaden. Vi vill öka förstÄelsen för dess roll pÄ aktiemarknaden och vi bör kunna dra slutsatser om hur informationen anvÀnds och vilket vÀrde den tillmÀts av mottagare och av givare. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som framför allt bygger pÄ information frÄn en enkÀt skickad till investerare samt djupintervjuer med företagsledare. Vi anvÀnder ocksÄ data frÄn IR-symposium 2002. UtifrÄn teorier analyseras sedan det empiriska materialet.

I det hÀr arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket gÄr att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anstÀllning till rektorstjÀnst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa pÄ olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar frÄn den empiriska undersökning som har gjorts i det hÀr arbetet. I arbetet görs Àven en historisk Äterblick över hur behörighetskravet för rektorer har förÀndrats och dÀrmed Àven hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. DÄ Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnÄs genom utbildning och erfarenhet Àr detta en aspekt som har en central roll i det hÀr arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat pÄ att det Àven finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, dÀrför Àr Àven detta nÄgot som har tagits hÀnsyn till och studerats nÀrmare i den empiriska undersökningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares yrkesidentitet i Tunabygdens lÀrarklubb mellan Ären 1930-1953, och se om deras sjÀlvuppfattningar och förestÀllningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhÀlleliga fÀlt har förÀndrats under klubbens verksamhetshistoria. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har varit: Vad anses i Tunabygdens lÀrarklubb vara lÀrarens angelÀgenheter i sin roll som fostrare, vad ingÄr i lÀrarens fÀlt? Hur reflekterar lÀrarna i Tunabygdens lÀrarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhÀlleliga fÀlten? Samt, sker det nÄgon förÀndring under klubbens verksamhetshistoria gÀllande vad som uppfattas vara lÀrares angelÀgenheter i sin roll som fostrare, samt hur lÀrarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? Ett flertal slutsatser kan dras utifrÄn det berörda kÀllmaterialet. En slutsats Àr att lÀrarnas fostransansprÄk pÄ samhÀlleliga fÀlt grundar sig bland annat pÄ en funktionell syn pÄ lÀraryrket och skolan, dÀr skolan och lÀrarna förvÀntas tillgodose vissa samhÀllsbehov. Ytterliga slutsatser Àr att lÀrarnas sjÀlvreflektion kring den egna fostrande rollen pÄverkas i hög grad av samhÀllets utveckling..

I dagens förĂ€nderliga omgivning har det blivit allt vanligare för smĂ„ och medelstora företag att samverka i nĂ€tverk (SME nĂ€tverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nĂ€tverk Ă€r en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, smĂ„ och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nĂ„ affĂ€rsspecifika mĂ„l. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nĂ€tverk Ă€r det nödvĂ€ndigt med struktur och styrning. Det Ă€r viktigt för nĂ€tverkets utveckling att tillsĂ€tta en styrgrupp, vars frĂ€msta uppgift Ă€r att övervaka medlemsföretagen sĂ„ att de resurser som nĂ€tverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvĂ€ndigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Genom att spela in Lars Janssons lÄtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson lÄtar Àr oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation Àr det viktigt för pianisten att upprÀtthÄlla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktÀristiska kÀnnetecken.