Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur blivande gymnasielÀrare i samhÀllskunskap ser pÄ sitt kommande uppdrag som lÀrare. Syftet Àr vidare att titta pÄ vad styrdokumenten sÀger om lÀrarens uppdrag. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger ocksÄ pÄ en analys av lÀroplan och kursplan för samhÀllskunskap. Den tidigare forskningen visar att lÀrarens uppdrag har förÀndrats de senaste 20-30 Ären till att innefatta alltfler uppgifter. LÀrarens uppdrag i dagens skola fokuserar sÀrskilt pÄ sociala uppdrag vilket innebÀr nya och stora krav pÄ lÀrarna.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad det innebÀr att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhÀlsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förvÀntningar och krav frÄn omgivningen och hur specialpedagogen ser pÄ sin kompetens och roll i elevhÀlsan. Teori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med utgÄngspunkten att elevhÀlsan Àr ett multiprofessionellt team dÀr olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingÄr i teamet och dennes roll analyseras utifrÄn special-pedagogiska perspektiv. ElevhÀlsan Àr en sprÄklig verksamhet dÀr problem definieras och ÄtgÀrdas med hjÀlp av talet.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

AbstractDenna uppsats belyser förvÀntningar pÄ specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrÄgas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartlÀggning och utveckling. Förskolan Àr till för alla barn, och de bör ses utifrÄn ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. LÀrare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

I denna tolkande studie undersöks samhÀllskunskapslÀrares förstÄelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag pÄ gymnasieskolan. Styrdokumenten sÄsom skollag, lÀroplaner och kursplaner i samhÀllskunskap ÄlÀgger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsÀttas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgÄngspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angÄende tolkningar hur detta uppdrag kan omsÀttas. Detta material och skolans styrdokument sammanvÀvs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder pÄ att de fem intervjuade samhÀllskunskapslÀrarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och vÀrdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn temat ledning i krig klarlÀgga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser frÄn uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahÀrstammar frÄn beskrevs delar av det tyska vÀstfÀlttÄget 1940, i huvudsak XIX.PansarkÄren. KÀllorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstÄende förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av sÄvÀl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys dÀr slutsatserna anvÀnds för att pröva hypotesen.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur gymnasielÀrare uppfattar sitt uppdrag. Arbetet bestod av en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer med sju stycken lÀrare, vilken genomfördes vÄrterminen 2005 vid en gymnasieskola i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna uppfattar sitt uppdrag som flerdelat och uppfattar som sina huvuduppgifter bÄde att utveckla elevernas kunskaper och att befrÀmja deras personliga utveckling. För att uppfylla uppdraget arbetar lÀrarna med tanke pÄ livslÄngt lÀrande, vÀrdegrund, förÀndrade samhÀlls- och arbetsförhÄllanden. De tycks vilja göra sitt bÀsta, men lyckas ÀndÄ inte alltid fullstÀndigt med sina arbetsuppgifter.

Det Àr ingen överdrift att Reportrar utan grÀnser betraktar Mexiko som ett av vÀrldens farligaste lÀnder för journalister. Det finns ingen sÀkerhet. Av enkÀten framgÄr det att förtroendet för polisen Àr i princip obefintligt. MÄnga journalister har blivit hotade och kÀnner sig oroliga för sig sjÀlva och sina familjer. Ingen gÄr sÀker i stÀderna Tijuana och Juarez.