VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

BAKGRUND: En förutsÀttning för att barnet skall fÄ ut sÄ mycket som möjligt av sinförskoletid Àr att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vÄr bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I lÀroplanen stÄr detatt förÀldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i förÀldrars liv och vad tycker de att den Àrtill för? Ges det möjlighet för förÀldrarna att bli insatta i lÀroplanen?Vet förÀldrar att det handlar om sÄ mycket mer Àn bara barnpassning?SYFTE: Hur ser förÀldrar pÄ förskolans roll och dess uppdrag bÄde för sigsjÀlva och i samhÀllet?METOD: Undersökningen baseras pÄ enkÀter som lÀmnades ut till förÀldrarnapÄ tre olika förskoleavdelningar. Vi lÀmnade ut 100 stycken enkÀteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lÀrande och utveckling. Detta uppdrag pÄverkar och pÄverkas av den relationella och komplexa vÀrld som skolan Àr, dÀr lÀrare befinner sig i ett fÀlt av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med sÀrskilt fokus pÄ utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frÄgor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar pÄ ett mÄngfacetterat uppdrag, dÀr specialpedagogens expertroll bygger pÄ sÀrskild kunskap, men dÀr hennes förmÄga att stödja lÀrare till ökade prestationer, Àr beroende av nÀra relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Att vara enhetschef för dagens Àldreomsorg beskrivs ofta inte var lÀtt. Uppdraget innebÀr en balansgÄng mellan olika förvÀntningar frÄn olika aktörer som befinner sig pÄ olika nivÄer. Media rapporterar inte allt för sÀllan om fall av vanvÄrd och stÀndiga ekonomiska besparingar inom dagens Àldreomsorg. Tidigare forskning har visat pÄ att uppdraget kan vara vÀrldens bÀsta men ocksÄ omöjligt och det finns svÄrigheter att rekrytera bra personer. Denna uppsats syftar till att undersöka instÀllningen som enhetschefer inom Àldreomsorgens hemtjÀnst har till sina uppdrag.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Diskussionen om revisorers oberoende Àr idag mycket aktuell. PÄ grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrÄgorna aktualiserats ytterligare. FrÄn och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta stÀllning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lÀmnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och dÀrmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.