Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras pÄ sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skÄnska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material bestÄr av primÀrdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna bestÄr av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom omrÄdet. Under studiens gÄng har sex större omrÄden framkommit, vilka anvÀnds för att strukturera upp studiens empiriska material.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan pÄ chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i GÀvle, institutionen för vÄrdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stÀmmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar pÄ deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinÀrt boende, hemtjÀnst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinÀrt boende inom OmvÄrdnad GÀvle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan pÄ ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Studien undersöker förÀldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta förÀldrar upplever processerna i förskolan som den största bÀraren av kvalitet. FörÀldrarna uttalade sig bÄde för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sÄdant uppdrag..

Syfte: Undersöka om det finns en förÀndring över tid nÀr det kommer till fokus pÄ skolans tudelade uppdrag: medborgar- och kunskapsuppdraget.Metod: En kvalitativ och en kvantitativ innehÄllsanalys av de tre senaste lÀroplanerna (Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11). Till hjÀlp anvÀnds tvÄ idealtyper, vilka Àr skolans bÄda uppdrag. Den kvalitativa delen undersöker hur dessa formuleras, medan den kvantitativa rÀknar relaterade nyckelord.Resultat: Studien lyckas inte visa upp att det finns nÄgra sÀrskilda skillnader av fokus i lÀroplanerna nÀr det kommet till skolans tudelade uppdrag över tid. Gemensam för alla lÀroplanerna, och för bÄda uppdragen, Àr att de har ökat i sÄvÀl kvalitativ beskrivning och kvantitet..

Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.