Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och Musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och Musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

This study has the purpose of looking at the current and future position of record labels from a context involving the technological developments, while the opportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industry find themselves in an ever changing climate where traditional supply chains are threatened by new technology, the record labels need to change the way they work in order to maintain their existence in the music industry. The study has been conducted by interviewing a number of people involved in the music industry, by using a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that the traditional way of doing business by treating music as a product that makes revenue is gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties in order to survive and be profitable, especially since artists can now in control of activities that used to be controlled by the record label..

This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label..

Syftet med detta arbete var att utifrån det teknologiskifte som Internet inneburit och allmänhetens därmed ökade tillgång till musik belysa hur skivbolagens situation förändrats. En fallstudie av två skivbolag baserat på intervjuer genomfördes. Något kortfattat visar studien att ny teknologi skapat nya distributionsvägar, minskat etableringshindren till musikbranschen och minskat skivbolagens kontroll över deras produkter. Piratkopiering kan ses som ett hot mot skivbolagens verksamhet, men kan också fungera som en marknadsföringskanal för dessa. Skivbolag har med rättsliga åtgärder försökt hindra piratkopiering och fildelning, men den strategin kan ses som kortsiktig.

Bakgrund: Musikindustrins tillväxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergången från en konkret produkt till en immateriell tjänst och ständigt förändrade beteendemönster hos musikanvändare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förändringarna har också gynnat och bidragit till nya affärsområden och möjligheter för Musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hårdare konkurrens inom branschen, och företagen måste därför hitta nya sätt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebär för försäljning och distribution av digital musik.Forskningsfrågor: Hur arbetar Musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar används för att marknadsföra sig på?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen påverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nå ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har påverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien är genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod där ett kvantitativt betraktelsesätt har använts för att styrka kvalitativa resultat och tvärtom.

The aim of this paper is to define the perceived consumer values that physical record stores create in order to compete with other distribution technologies. A qualitative method has been used, based on interviews with managers of three records stores in Stockholm. Interviews with their customers have been conducted also. The content has been analyzed with passable theories and the two sources have been compared when adequate.The conclusion of the study is that the physical record stores create many different consumer values, and that many of these are hard to transfer to other distribution technologies. One of the most important values for the consumer is that the personnel have a broad knowledge about music.

The purpose of this thesis was to illustrate the connection between personal networks and entrepreneurial business in the music industry. It also aims to examine how and why entrepreneurs in the music industry use personal networks in their entrepreneurial business activities. In order to explore the extent to which entrepreneurs in the music industry obtain support through personal networks, a case study was conducted based on interviews with entrepreneurs in various areas of the music industry. The study has shown that entrepreneurs in the music industry clearly see distinct advantages through the use of their personal networks, especially in terms of an enhanced supply of resources and through an increased amount of business opportunities. Personal networks have also shown to constitute a considerable amount of moral support for the entrepreneurs in the development process of the entrepreneurial business.

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbäraren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sådan händelseutveckling i ett framtidsperspektiv på fem år. Metod:För att finna relevanta svar på syftet har vi studerat och talat med såväl utbuds- som förbrukarsidan av musik. Här har vi använt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner beträffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbärare i form av CD-skivor med hjälp av försäljningsstatistik, teori om kundvärde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med såväl utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella Musikindustrin. Åtminstone inte på kort sikt.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen är en tredjedel kvinnor mot resterande män. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning återfinns också i antalet A&R:s (dem som upptäcker nya artister) på musik- och artistbolag.Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper är eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska Musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska Musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Bakgrund: Från att ha förmedlats via grottmålningar, papperstidningar, böcker och skivor har distributionen av contentprodukter blivit smidigare i och med att internet har fått genomslagskraft. Denna typ av distribution är mycket snabbare och dessutom i många fall billigare än de tidigare typerna. Dessutom finns det numer möjligheter för gemene man att publicera och distribuera content. Syfte: Att undersöka hur contentdistribution i Musikindustrin förändras på grund av den pågående övergången från analog till digital ljudförmedling. Dessutom undersöka vad det finns för incitament till fortsatta förändringar i framtiden.