Syfte och forskningsfråga:Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande:Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av Musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka två olika teorier om frihet och äganderätt som vi kommer tillämpa för att svara på frågan om det är rätt att fildela och ladda ner musik. För att svara på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det är rätt att det finns musik tillgänglig ute på Internet gratis? Hur ser åsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jämföras med stöld. Vår utgångspunkt för denna uppsats är händelsen mot Bahnhof.

Problem: Majoriteten av producenterna till musikverk och flertalet av de aktörerna som aktivt är med i debatten om piratkopiering anser att piratkopiering av musik är skadlig samt ett problem för Musikindustrin. Kommer deras olika metoder att vara en lösning på problemet eller kommer man åtminstone kunna begränsa denna olagliga aktion? För att mestadels alla ska vara nöjda, finns det möjligtvis en lösning som kan gynna både de som är för piratkopiering och de som är emot piratkopiering? Syfte: Syftet med denna rapport är att belysa problemet med piratkopiering av upphovsrättsskyddat material på Internet. Vi vill även granska konsumenters och aktörers åsikter angående detta och analysera om det finns någon laglig lösning där båda parter kan känna sig gynnade. Metod: Vi har studerat litteratur och utfört intervjuer som sedan har granskats och analyserats.

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade Musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

Problem: Majoriteten av producenterna till musikverk och flertalet av de aktörerna som aktivt är med i debatten om piratkopiering anser att piratkopiering av musik är skadlig samt ett problem för Musikindustrin. Kommer deras olika metoder att vara en lösning på problemet eller kommer man åtminstone kunna begränsa denna olagliga aktion? För att mestadels alla ska vara nöjda, finns det möjligtvis en lösning som kan gynna både de som är för piratkopiering och de som är emot piratkopiering? Syfte: Syftet med denna rapport är att belysa problemet med piratkopiering av upphovsrättsskyddat material på Internet. Vi vill även granska konsumenters och aktörers åsikter angående detta och analysera om det finns någon laglig lösning där båda parter kan känna sig gynnade. Metod: Vi har studerat litteratur och utfört intervjuer som sedan har granskats och analyserats. Vi har även letat ny och uppdaterad information på Internet. Resultat: Vi har i vår undersökning kommit fram till att piratkopiering aldrig kommer att kunna stoppas helt.

Ett problem som kan uppkomma, när en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, är att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut är det bara namnet på webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar på hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gå på djupet hur detta kan göras med hjälp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det är viktigt att ta tillvara på den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar målgruppen och OKEJ:s kontakter med kändisar. Projektet ledde fram till fyra råd, vilka kan användas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut på internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall är att skriva artiklar som engagerar målgruppen och sitt bredda kontaktnät med människor i Musikindustrin. ? Istället för att utveckla t.ex. en videotjänst från grunden, utnyttja redan befintliga system och tjänster. Ett exempel på detta är YouTube, som användarna redan är bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kärna.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen.

Purpose and aimThe purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry?s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? MethodFor this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories.

Abstract Peter  Brantsing:  Marknadsföring   och  massmedialt  beroende  - En  studie  av  ett  svenskt oberoende skivbolag.- Uppsala: Musikvetenskap 1997. 60 p.En studie av det svenska skivbolaget MNW Records Group AB och deras marknadsföring mot olika medier. Uppsatsen behandlar mera ingående deras marknadsföring mot musikvideokanalerna Music Television och ZTV.Syftet med denna uppsats är att ge en överblick av hur skiv-/Musikindustrin ser ut idag. Där globaliseringseffekten har påverkat de transnationella mediakonglomeratens utveckling och marknad. Att beskriva musikvideokanalerna MTV och ZTV, dess rotationslistor och hur de väljer ut musikvideor till sina programblock.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende.Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder.För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier.Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden.

De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och Musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden.

Skivindustrin har genomgått en stor förändring de senaste åren och denna förändring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utsträckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förändring finns det många åsikter om, likväl som det finns många förslag till vad som bör göras för att vända på den. Skivbranschen består av ett fåtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av små bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar på är hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förändrade omvärlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag så behövs först independentbolagens uthålliga konkurrensfördelar identifieras.